Stefan Eklund: Inga lyrikrecensioner i tidningen? Jodå!
Tidskriften Lyrikvännen firar 70 år med att starta en kulturdebatt. Det krävdes en provokation, förstås. I det här fallet består den av en enkät Lyrikvännen har gjort med ett antal poeter, kritiker och förläggare. En av frågorna var ”Hur mår lyrikkritiken?”
Inte så bra var det genomgående svaret. Mest provocerade var Camilla Hammarströms svar. ”Den är obefintlig”. Att svaret väcker reaktioner är inte så konstigt eftersom det Camilla Hammarström, som själv är poet, kritiker och förläggare, säger helt enkelt inte är sant.
Argast blev DN:s kritiker Jonas Thente som under den digitalt välfungerande rubriken ”Lyrikvännens enkät gör mig förbannad” berättade att DN publicerade 30 lyrikrecensioner under 2023. Thente avslutade: ”Lyrikvännens enkät framställer den svenska lyriken som en känslig sjuåring i specialklass, söndercurlad och rasande för varje teckning som omvärlden inte skriande applåderar. Det är lyckligtvis en falsk bild.”
Även GP:s Jenny Högström reagerade på den bild som Lyrikvännens enkät gav och menade att den var orättvis. Visst recenseras det poesi i våra dagstidningar.
Och i Borås Tidning? Jodå, själv har jag recenserat diktsamlingar av Judith Kiros, Ida Börjel och Marie Hållander under 2023. Allt som allt har BT publicerat ett femtontal artiklar, både recensioner och krönikor om aktuell poesi, fördelat på både stora och små förlag. Inte heltäckande på något sätt, men det är å andra sidan inte en ambition som en dagstidning kan, eller ens bör, ha.
”Undantag finns och kommer att finnas. BT är ett sådant, i vårt fall handlar det om en del av varumärket. Vår kulturbevakning är känd för att hålla hög klass.”
Egentligen hör den här diskussionen hemma i ett större sammanhang, som handlar om kritikens plats i dagstidningar överhuvudtaget. För den är hotad. Kritikmaterialet har svårt att hävda sig på tidningarnas digitala plattformar. Och det är ju där framtidens journalistik finns. Så när tidningsledningar i tider av kärv ekonomi vill plocka bort material som inte fungerar digitalt ligger kritiken risigt till, inte minst lyrikkritiken som per definition intresserar en mindre skara läsare. När det gäller kulturbevakning i stort har vi redan sett negativa saker hända på stora landsortstidningar. Senast var det anrika Vestmanlands Läns Tidning som helt enkelt plockade bort sin kulturredaktör.
Finns det en räddning? Det är nog ytterst en ägarfråga. Idag värnas ledarsidorna av tidningsägarna, steget till att värna det folkbildande kultur- och kritikmaterialet borde egentligen inte vara långt men jag ser det inte tas, inte när det gäller landsortstidningar, i alla fall. Undantag finns och kommer att finnas. BT är ett sådant, i vårt fall handlar det om en del av varumärket. Vår kulturbevakning är känd för att hålla hög klass, stärkt av att vi delar ut ett av Sveriges viktigaste litterära pris, Borås Tidnings Debutantpris (sker nu på torsdag igen!). Och hos storstadstidningarna ingår det i varumärket på ett mer självklart sätt.
Men tittar man brett på frågan så är det tur för den framtida lyrikkritiken att exempelvis sajten Örnen och Kråkan finns med sin grundliga hantering av samtida poesi. Och Lyrikvännen, förstås. Senaste numret är utmärkt, med nya dikter av Tua Forsström, en fin text av Ingrid Elam om nya diktarbiografier samt flera omsorgsfulla recensioner av ny lyrik. Med mera, med mera. Läs!
Och håll koll på BT:s kultursidor. Där kommer det mer lyrikkritik.
