Annons

Cecilia Wikström: Mer EU – inte mindre – åt folket!

Den 26 maj nästa år är det med valet till Europaparlamentet dags att välja hur vi vill att den europeiska agendan ska se ut de kommande fem åren. Och med Eurobarometerns septembermätningsresultat, ser EU:s framtid ljus ut. För just nu åtnjuter EU det bredaste folkliga stödet sedan 1992.
Cecilia Wikström
Mitt Europa • Publicerad 10 november 2018
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Starka EU-sympatier på marsch när hundratusentals motståndare till att Storbritannien ska lämna unionen demonstrerade i London härom veckan.
Starka EU-sympatier på marsch när hundratusentals motståndare till att Storbritannien ska lämna unionen demonstrerade i London härom veckan.Foto: Yui Mok

Den 26 maj nästa år är det med valet till Europaparlamentet dags att välja hur vi vill att den europeiska agendan ska se ut de kommande fem åren. Och med Eurobarometerns septembermätningsresultat, ser EU:s framtid ljus ut. För just nu åtnjuter EU det bredaste folkliga stödet sedan 1992. Hela 77 procent av de svarande svenskarna anser att det är bra att vara en del av det europeiska samarbetet, och rekordhöga 90 procent anser att deras röst räknas i EU-sammanhang.

Stödet för EU är som starkast bland den yngre generationen. Framför allt ungdomar mellan 15 och 24 år svarade att de vill se ett aktivare EU-samarbete som löser nyckelfrågor för allas vår välfärd inom områden som ungdomsarbetslöshet, miljö- och klimat, terrorism, migration och skattebedrägeri. Det motsägelsefulla här är att det trots ungdomarnas EU-entusiasm är det väldigt få ungdomar som tar sig till valurnorna på valdagen. För i alla EU:s medlemsländer, (glädjande nog med undantag för Sverige!) röstade de äldre generationerna i större utsträckning än de yngre i Europaparlamentsvalet 2014. Den grupp som alltså ser mest positivt på EU och har mest att vinna på att delta i dessa val eftersom det är deras framtid det ska röstas om, väljer att inte göra sin röst hörd. Detta måste vi naturligtvis ändra på!

Annons

Brexit blev en tydlig väckarklocka för många brittiska ungdomar, eftersom det slutliga valresultatet visade att om ungdomarna bara hade röstat i folkomröstningen, så hade Brexit troligen inte blivit verklighet. Med tyvärr var det bara var tredje ung person som röstade, vilket ledde till Brexit. Resultatet var att de äldre fattade ett beslut som kommer att ha omfattande konsekvenser för kommande generationer.

Framförallt ser Storbritanniens ungdomar nu sina rättigheter som europeiska medborgare försvinna. De kommer bland annat inte att kunna resa och arbeta inom EU på samma sätt som idag, vilket påverkar deras anställningsmöjligheter negativt. Det är sorgligt att tänka på i en alltmer globaliserad tid.

Den som funderar på att låta bli att rösta den 26 maj bör beakta Brexit och insikten att varje enskild röst gör skillnad. Den tuffa sanningen är att om du inte använder din röst, så gör någon annan det i ditt ställe och resultatet kan bli något helt annat än du förutsett. Det viktigaste är att inte låta andra fatta framtidsbeslut åt dig.

Jag tycker det är fantastiskt att Sverige som enda EU-land hade fler röstande ungdomar än äldre i valet till EU-parlamentet 2014. Att svenska ungdomar väljer att uttrycka sin politiska vilja är positivt och deras önskan om ett utökat europeiskt samarbetet är ett tecken på att de förstår hur den framtida politiska spelplanen kommer se ut. Ensam är inte stark. Ensam är faktiskt bara ensam. Det gäller både för individer och för länder.

Min förhoppning är självklart att vi ser ett ökat svenskt valdeltagande i nästa Europaparlamentsval, både bland  hos de yngre och äldre.

Annons
Annons
Annons
Annons