Wikström: Det som pågår i Polen är ett övergrepp på rättsstaten

Mitt Europa
Protestdemonstration vid högsta domstolen i Warszawa mot att regeringspartiet Lag och rättvisa vill inskränka domstolarnas oberoende.
Foto: Alik Keplicz
Protestdemonstration vid högsta domstolen i Warszawa mot att regeringspartiet Lag och rättvisa vill inskränka domstolarnas oberoende.

Unionen tar i med hårdhandskarna mot Polen. Ett steg i rätt riktning för ett handlingskraftigt EU som står upp för medborgarnas rättigheter och rättsstatens principer.

 

Rätten att yttra oss, att skriva och publicera oss i full frihet och att välja hur vi lever våra liv tillhör de grundläggande rättigheterna, som utgör själva fundamentet för hela EU-samarbetet. Och älska vem vi vill.

Vi är många som i dag skördar frukten av de rättigheter och friheter som tidigare generationer på vår kontinent kämpat för. Med en mångfald av media, fria från censur, ett rättsväsende som är fritt och oberoende och med en statsapparat som finns till för medborgarnas skull kan vi alla uppleva trygghet. Det är lätt att man förbiser hur beskt ofriheten kan smaka och hur hårt statens armar kan beskära människors liv när man som vi svenskar, som levt i fred och frihet i mer än 200 år, ofta tar friheten och grundläggande rättigheter för givna.

Men den frihet och den demokrati som är självklara i de flesta av EU:s medlemsländer råder tyvärr inte överallt i unionen och vi får aldrig förledas att ta dem för givna.

I USA hände det som ingen bedömare trodde kunde ske. Donald Trump vann presidentvalet 2016 och gavs därmed makten att styra över 323 miljoner personers liv. På samma sätt lyckades Erdoğans auktoritära regim förmå den turkiska befolkningen att rösta för en lagändring som i princip ger presidenten en nästintill oinskränkt makt och utgör en grundbult i den systematiska nedmonteringen av det demokratiska systemet.

Det är enkelt att se på utvecklingen i USA och Turkiet och låta sig invaggas i tryggheten att detta sker långt borta från oss. Men dessvärre sker en liknande utveckling inom vår egen union. Ungern och Polen är exempel på länder som tydligt visar att de demokratiska principer som många av oss värnar effektivt kan krossas av en aggressiv regerings framfart. Det som skett i Ungern under regeringen Orban har steg för steg följts av Polens regering.

Jag är övertygad om att om EU:s institutioner hade agerat med kraft mot den destruktiva utvecklingen i Ungern, så hade Polen inte följt efter. Tyvärr blockerades samtliga av Europaparlamentets aktioner gentemot Ungern av den kristdemokratiska-konservativa partigruppen EPP och fältet lämnades fritt för andra länders nedmontering av rättsstaten, mediefriheten och respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna. Polens regering Pis bidade inte sin tid. När den fått regeringsmakten följde den det ungerska exemplet nästan minutiöst.

För inte alltför länge sedan var verkligheten annorlunda i Polen. Efter att landet frigjorts från kommunistdiktaturen var utvecklingen positiv. Individuell frihet växte, ekonomin expanderade och landet anslöt sig till EU. Inte sällan lyftes Polen fram som ett lyckat exempel på demokratisering och framgång.

Men den goda utvecklingen har avstannat. Sedan den högernationalistiska regeringen kom till makten i slutet av 2015 har skandal efter skandal rapporterats. Inskränkningar av redan restriktiva abortlagar, nedmonteringen av oberoende media och politiseringen av rättsväsendet är bara några exempel på hur grundläggande rättigheter drastiskt har minskat och regeringens makt ökat.

I dagarna godkände den polska senaten ett lagförslag om att göra det straffbart att lasta Polen för förintelsen. Den nya lagen innebär att användning av en fras som ”polskt förintelseläger” kan leda till fängelse i tre år. Det står klart att landet väljer att skrämma sin egen befolkning genom hot om bestraffning för den person som återspeglar historien på annat sätt än den som regeringen förespråkar. Polens försök att censurera och förneka sin roll under andra världskriget och Förintelsen är både historielöst och oacceptabelt.

Det är viktigt att minnas varför EU skapades. EU tillkom som ett fredens och frihetens projekt. Det är och kommer alltid att fortsätta att vara just det, i kombination med att stå som garant för mänskliga rättigheter. Det är därför som in igen av oss får stå på åskådarplats och passivt se på medan människors rättigheter kränks i våra grannländer. Det handlar inte bara om fred mellan länder, utan även om frihet inom länderna.

EU måste vara kapabelt att hantera medlemsländers avsteg från och brott mot grundläggande rättigheter och demokratiska principer. Vi får inte under några omständigheter förminska det övergrepp på rättsstaten som pågår i länder som Ungern och Polen.

Den europeiska unionen tillkom för att slå vakt om rättsstatens och demokratins principer och garantera människors grundläggande rättigheter. I december aktiverade EU-kommissionen Artikel 7 i Lissabonfördraget som en reaktion på att EU inte kan tolerera det som sker i Polen. I praktiken kan det leda till att Polen förlorar sin rösträtt i Ministerrådet.

Det här är ett steg i rätt riktning för ett handlingskraftigt EU som står upp för medborgarnas rättigheter och rättsstatens principer.

Om skribenten

Cecilia Wikström

Wikström är Europaparlamentariker för Liberalerna.

Visa mer...