Utmanande att inte ta lagrådet på större allvar
Under året har regeringen fått svidande kritik för att den inte tar till sig Lagrådets kritik mot hur de propositioner är utformade som Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill lägga fram i riksdagen. När det gäller den proposition som avser att ge ensamkommande unga som fått avslag en ny chans att få stanna i landet, menar Lagrådet att regeringens förslag gör en redan komplex lagstiftning om något ännu mer komplex.
I praktiken är det långt värre än så. Lagstiftningen riskerar att bli obegripligt – och därmed politiskt ohållbart.
Lagrådets kritik om att regeringen i sina skrivningar går så långt bort från de krav som måste ställas att "gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas" kan inte hanteras genom att avfärdas. Men det är i praktiken så som kritiken hanteras. De många invändningar som andra remissinstanser har riktat, bland annat Migrationsverket, lämnas utan vidare beaktande.
Det är dessutom inte anständigt att bete sig så mot de ungdomar som kom till Sverige före november 2015, när de ännu var att betrakta som barn, att behandla deras ansökningar om uppehållstillstånd långt senare under de regler som gäller för vuxna. Samtidigt är det inte rimligt att försöka åtgärda ett administrativt tillkortakommande med att skriva en lag som inte ryms inom ramen för sättet som lagar normalt skrivs på. Lagrådet har rätt i att det innebär en helt ny princip införs om man låter handläggningstiden utgöra enda skäl för uppehållstillstånd.
Att som nu villkora tillfälligt uppehållstillstånd med studier eller åtminstone en ambition att studera, och samtidigt inte kräva närvaro eller resultat av dessa studier, men ändå göra en förlängning eller rentav ett permanent uppehållstillstånd avhängigt av just studieresultat, visar vilket moras som riksdagens lagstiftare hamnar i.
I det läget hade det varit ärligare och lämpligare att utfärda en amnesti för de 9000 personer som beräknas omfattas av det som propositionen tar fasta på. Hellre det än att regeringen på det här sättet ska göra parodi av lagstiftningsmakten.
