Utbilda hellre fler i envishet
”Jädrigt ansträngt” kallade UF Älvsborgs ordförande Björn Nyberg verksamhetens ekonomiska läge. I närmare 40 år har man i Sjuhärad och övriga Sverige utbildat gymnasieelever i entreprenörskap genom utbildningen UF-företagande. Men som BT i en rad artiklar har berättat går organisationen på knäna efter att Boråsregionens stöd har minskat.
Omkring 900 elever i Sjuhärad driver under pågående läsår UF-företag, och utvecklar genom denna utbildning flera förmågor som skolan ofta missar att träna upp, men som är av stor vikt för det framtida arbetslivet.
Det är förmodligen ett viktigt skäl till att UF-företagandets finansiering till ungefär hälften består av bidrag från det lokala näringslivet och företagsorganisationer. Den andra hälften – som nu är svajig – kommer från kommun och region.
Det heter att elever genom denna utbildningsinsats får prova på att starta, driva och avveckla företag. Men vad de får med sig av detta är mer än bara kunskaper om att vara företagare. Studier som har kollat på långsiktiga effekter av UF-företagande visar att de som har genomgått utbildningskonceptet 16 år efter sina gymnasiestudier har 20 procent lägre risk för arbetslöshet, 40 procent större chans att vara chef och att de tjänar omkring en månadslön mer om året än dem som inte har gått utbildningen.
De som gick UF hade något lägre avgångsbetyg från gymnasiet, men inledde och avslutade universitetsstudier i högre utsträckning än den elevgrupp som forskarna jämförde med.
En stor del av förklaringen till UF-elevernas framgång ligger i att denna typ av praktik tränar upp och stärker kvaliteter som envishet, kreativitet och framförhållning. Det är förmågor som är betydligt svårare att arbeta med i en skolbänk. Istället är denna praktik ett ypperligt komplement till övriga skolgångs fokus på mer konkreta kunskaper och kognitiva förmågor.
Envishet, kreativitet och framförhållning är förmågor som är viktiga för företagare – men givetvis också för anställda. I dag pekar många arbetsgivare på att de gärna letar efter dessa icke-kognitiva förmågor när de rekryterar. Specifika yrkeskunskaper, menar de, går alltid att träna upp, men hur en person tar sig an problem och leder projekt är betydligt svårare att stärka i vuxen ålder. Föga tyder på att detta kommer att bli mindre viktigt när arbetsmarknaden framöver förmodligen kommer att ställa än högre krav på den anställdas förmåga att lära om och lära nytt. Inte minst digitaliseringen kommer innebära att många arbetsuppgifter, som i dag är mer eller mindre självklara, försvinner och ersätts med helt nya.
Slarva inte bort UF-företagandet. Det är bara dumsnålt.
