Johanna Grönbäck: Språkkrav är att börja i fel ände
Det var på Gränsö som Folkpartiets partiledare Lars Leijonborg presenterade förslaget som skulle dominera valrörelsen, mer än fördubbla partiets väljarstöd och innebära anklagelser om att fiska i grumliga vatten. 17 år och åtminstone en epok senare finns idén med i den uppgörelse som sittande regerings maktinnehav bygger på.
Ett godkänt prov i svenska ska vara ett av flera krav för medborgarskap. Så säger januariavtalet mellan regeringen, C och L. Att språkkrav är önskvärt tycks nu nästan ha blivit en sanning.
Låt vara att det finns goda skäl för att koppla samman språk med medborgarskap. Men ibland låter det som att testade kunskaper i svenska behövs för arbetsmarknadens skull. För detta saknas belägg, men argumentet är att godkända språkkunskaper antas förbättra förutsättningarna för en långsiktig etablering på arbetsmarknaden.
Då är bilden att det på svensk arbetsmarknad i dag talas svenska. Det stämmer inte. För högkvalificerade jobb finns en problemfri arbetsmarknad utan några krav på kunskaper i svenska. Frågan borde vara om det går att tänka sig fler delar av Sveriges arbetsmarknad där man inte behöver tala svenska.
I andra länder finns det områden som befolkas av personer från samma land, vilka har visat sig göra det lättare för invandrare att få jobb och försörjning. Dessa enklaver har blivit lokala arbetsmarknader där man inte behöver lära sig landets språk för att kunna försörja sig. Vi känner ofta till dessa som turistmål med namn som ”Chinatown”. Men för att det skulle bli en möjlighet i Sverige krävs en politik vågar tänka nytt och som vill tillåta det.
Det går dock att ifrågasätta språkprov utan att gå så långt som att fråga sig om svenska språket behövs. En pizzabeställning går att göra utan att många svenska ord byts. Och vill man förbättra integrationen och språkkunskaperna är det där man ska börja – med jobben.
Det är när man kommer till en arbetsplats som man lär sig språket. Men i dag ser vi istället många arbetsgivare som i jobbannonser kräver språkkunskaper på samma sätt som de kräver examen: Slentrianmässigt och utan att det behövs. Som om det skulle vara omöjligt att anställa någon på ett lager bara för att personen ännu inte kan svenska, när det som behövs mest är översättning av säkerhetsföreskrifter. Höga krav har blivit ett lättjefullt sätt att minska antalet sökande.
Men det finns exempel på företag som går mot strömmen. Städföretaget Hemfrid har slopat sitt tidigare krav på svenskkunskaper, men erbjuder gratis undervisning efter arbetstid. Företagaren gör en liten anpassning och får då fler duktiga medarbetare.
Språket är viktigt, men det är jobbet man bör börja med.
