Murguz: Sverige har något att lära av Afghanistan

Ledare Artikeln publicerades
Hamid Zafar under presentationen av årets sommarvärdar för P1:s radioprogram
Foto: Jessica Gow/TT
Hamid Zafar under presentationen av årets sommarvärdar för P1:s radioprogram "Sommar".

I Afghanistan blir bokförlagen och bokaffärerna fler, i Sverige blir biblioteken färre. Hamid Zafar påminner oss om varför Sverige måste väcka sin bildningstradition till liv igen.

Med Hamid Zafar får lyssnaren hänga med på en resa från en liten by på den afghanska landsbygden till Biskopsgården i Göteborg. I sitt sommarprat, som sändes under måndagen, beskriver han det vackra Afghanistan som söndrats av krig och elände, som gjorde goda grannar till fiender. Det svenska samhällets mottagande och välkomnande var därför en trygg famn att landa i till slut.

Zafar är främst känd för sina insatser som rektor på Sjumilaskolan i Biskopsgården där han själv en gång varit elev. Genom att ställa krav på såväl lärare som elever, införa nolltolerans mot svordomar och vandalisering och involvera föräldrar i processen vände utvecklingen på Sjumilaskolan så småningom. En kaosartad skola med en hel del kritik från Skolinspektionen blev till en skola där kunskap stod i fokus och där man behandlade varandra med respekt - och den positiva utvecklingen smittade även av sig på elevernas skolresultat.

Trettio år efter att Zafar som femåring invandrat hit med sin familj utses han till årets svensk av tidningen Fokus. Sverige är möjligheternas land, säger han i sommarpratet som är som bäst när han talar om skola, kunskap och bildning.

Men trots Sverige och alla dess möjligheter har vi något att lära av Afghanistan och som Zafar sätter fingret på. Han beskriver sitt födelseland som en bokslukande plats där de litterära och poetiska berättelserna har en särskild, upphöjd betydelse trots den låga läskunnigheten. Bara i Kabul finns 22 bokförlag och över 60 bokaffärer. I Sverige håller vi å andra sidan på att kväva våra bibliotek med besparingar, effektiviseringar och hot om nedläggningar. Ändå fokuserar den allmänna debatten väldigt lite på bibliotekens förutsättningar och väldigt mycket på symbolfrågor som inte gör bildningstraditionen någon nytta.

Zafar menar att många nya bibliotek utformas mer och mer som fritidsgårdar och allaktivitetshus. Det är böckerna som får dra det korta strået när öppna ytor och spelutrymmen prioriteras framför bokhyllor och läsning. Det är enligt honom en konsekvens av majoritetssamhällets låga förväntningar på de nyanlända.

Men den svenska bildningstraditionens kris är inte bara påtaglig i landets utanförskapsområden. I den mån det är möjligt märks den ännu mer i landsbygden där bibliotek efter bibliotek bommar igen. Så sent som under förra månaden beslutade samhällsbyggnadsnämnden i Svenljunga att stänga bibliotekets utlåningsstationer i bland annat Hillared och Överlida. I stället kommer utlåningsstationerna att ersättas med en bokbil. Tur i oturen, ty en bokbil aldrig kommer ersätta ett bibliotek.

Det är inte bara hela landet som ska leva. Även vår bildningstradition behöver väckas till liv och en bra början vore om Sverige tar en titt på Afghanistan.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.