Hermansson: Låt det regna avregleringar

Ledare Artikeln publicerades

Det som bäst behövs just nu är regn, mycket regn. Men sedan är det nödvändigt att på allvar se till att relationen mellan konsument och producent leder till ett hållbart jordbruk.

Årets heta sommar började tidigt. Redan i maj slogs alla tidigare uppmätta sol- och värmerekord. För somliga en skön och välkommen omväxling från allt det regn, rusk och kyla som på årsbasis trots allt tycks dominera vardagsvädret i Sjuhärad. Inte för inte är Borås regnets huvudstad.

Men inte nu, inte den här sommaren. Torkan utgör nu ett växande samhällsproblem. Jordbruket drabbas på ett sätt som inte ens en endaste lat och ledig dag i hängmattan eller hammocken kan motivera. Kommer det inte regn snart, och mycket regn därtill, är risken överhängande att många bönder kommer att drabbas av mycket stora problem.

LRF har tagit snabba initiativ, enskilda aktörer agerar. Moderaterna i Borås har gått ut med en uppmaning att kommunen ska inventera sina möjligheter att erbjuda bete för djuren där sådana möjligheter finns. Till och med regeringen har hittat ut ur Almedalsveckans rosévinsdimma, och i måndags kunde landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) låta sig flankeras av representanter från Jordbruksverket och LRF när han vädjade om samarbete för att ”säkra livsmedelsproduktionen”.

Det är givetvis bra att alla som kan ser till att i rådande läge samarbeta för att hjälpa i ögonblicket. Men det är långt viktigare att det dels finns en hållbar jordbrukspolitik som klarar av både torka, översvämning och ihållande kyla. Normaltillståndet ska vara ett jordbruk som i alla väder klarar av att stå på egna ben.

Men här sviker inte minst regeringen å det grövsta. Men tidigare regeringar har också försyndelser på sitt samvete.

I sak handlar sveket om att jordbruket betraktas som en miljöfarlig verksamhet. Om det som i varma ordalag nu omhuldas från höger och vänster, och som förväntas kunna öka sin andel av de livsmedel som svenska folket konsumerar, i själva verket hanteras som något som måste regleras bortom alla rimliga gränser, då är det inte tal om något annat än just ett svek. I det läget är det inte torkan som drabbar det svenska jordbruket hårdast.

Den svenska bonden ska inte betraktas som en klimat- och miljöparasit som ska bekämpas med straffskatt på allt från gödsel till bränsle. Det vore utmärkt om torkan istället drabbade de politiker och tjänstemän som ser det som överordnat att göra det svårare att bedriva ett rationellt jordbruk av högsta klass. Just ett sådant som Sverige i andra sammanhang brukar berömma sig av.

Det ska inte behövas ihållande sol för att ansvarig minister ska inse, att de förslag till eftergifter från statens sida som han nu lägger fram egentligen omfattar toppen av den hötapp av regleringar, straffpålagor, avgifter och kontrollkrångel som minskar växt och tillväxt i jordbruket. Det är välkommet att medge undantag från bland annat skörde- och utsädesregler. Men det hade varit bättre om samma förmånliga regler vad avser kompensation för ekologisk produktion gjordes lika för alla. Varför ska en produktionsform som har lägre produktivitet och bevisligen inte kan, enligt bland annat Livsmedelsverket, påvisa större miljönytta hållas under armarna och rentav öka sin andel av den brukade arealen till hela 40 procent?

Att fler vill konsumera ekologiska livsmedel talar snarare för raka motsatsen. Staten ska hålla sig borta från marknaden i rådande läge, inte minst med tanke på att priset bättre än alla andra mekanismer reglerar tillgång och efterfrågan.

LRF är en viktig aktör i sammanhanget. Branschorganisationen har kunskaper som få andra kan uppvisa. Dessutom har organisationens företrädare en förmåga att formulera sig slagkraftigt när det behövs. Och nu är det sannerligen behövligt att någon talar för direkta marknadslösningar där producent och konsument gör gemensam sak.

”Vi står inför att behöva slakta mer djur än normalt. Därför vill jag vädja till konsumenterna att välja svenskt kött. Det gör stor skillnad om vi kan skapa efterfrågan på svenska varor”, sa förbundsordförande Palle Borgström i samband med regeringens presskonferens.

Just nu råder vad som i brist på bättre ord skulle kunna sägas vara ett ”undantagstillstånd” för jordbruket. I detta läge har staten en chans att göra nytta. Men i normala fall måste det enda möjliga vara att låta jordbruket och konsumenterna hitta varandra på marknaden.

För att det ska lyckas krävs det lyhördhet från båda sidor. Kunniga konsumenter vet att uppskatta hög kvalitet och är beredda att betala för det. Effektiva producenter gör vad de är bäst på om de inte begränsas eller direkt motarbetas av staten. Men oavsett vilket, på kort sikt finns det bara ett som hjälper i rådande läge. Något som Borås och Sjuhärad normalt har gott om.

Regn. Mycket regn.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.