Hermansson: Klimat och ekosystem kan inte ställas mot varandra

Ledarkrönika Artikeln publicerades

Fundera på följande: Ekologisk mat är sämre för klimatet. Samtidigt är giftfri odling nödvändig för att rädda planetens ekosystem. Hur gör vi då?

Klimathotet är det stora, allt annat överordnade hotet som världen är överens om att försöka möta – innan det är för sent. Parisavtalet från 2015 vittnar inte minst om denna samsyn. Hur avtalet tillämpas och vad som i varje enskild åtgärd är funktionellt i förhållande till att nå det önskade målet, kan variera. För många länder handlar det om att ta flera mindre steg för att nå längre, för andra om inget mindre än att genomföra en klimatrevolution.

Oavsett vilket, klimatet står högst på den politiska dagordningen. Dessvärre förekommder det i dagens debattklimat en tendens att reducera det många gånger motsägelsefulla och svårhanterliga för att slippa sätta sig in i problematiken.

I den svenska debatten nu närmast har det handlat om huruvida ekologisk odling är bra eller dåligt för klimatet. Under senhösten 2018 publicerade ansedda vetenskapstidskriften Nature en undersökning som bland annat forskare på Chalmers deltagit i, där det konstateras att ekologiskt producerade livsmedel har mycket större klimatpåverkan än livsmedel som produceras med konventionella medel och metoder.

Den springande punkten är att ekologisk odling kräver större markareal för att nå samma skörd främst eftersom konstgödsel inte används. Indirekt är boven i dramat skogsavverkningen som blir följden av behovet av mer odlingsmark. ”Koldioxidkostnaden” – den term som rapporten använder sig av – blir därför högre med ekologisk odling.

Brittiska The Guardian kunde under måndagen berätta om den accelererande insektsdöden i världen. Orsaken är bland annat den omfattande användningen av just växtgifter inom konventionellt jordbruk, men också av urbanisering och klimatförändringarna i sig. Drygt 40 procent av världens alla insekter minskar snabbt i antal och en tredjedelär är redan utrotningshotande. Innan detta sekel är slut kan jordens insekter vara borta, med allt vad det innebär. Forskargruppen som publicerar resultaten av den unika undersökningen i Biological Conservation[2] konstaterar att ”den effekt insektsdöden får för planetens ekosystem är milt sagt katastrofal”. De talar om insektsdöden som ett hot mot mänsklighetens fortlevnad.

Hur gör vi då? Ska vi avfärda detta på samma sätt som klimatförnekarna gör med allvaret i klimathotet?

Rimligen måste det till en kompromiss där de båda nödvändigheterna kan jämnkas samman till en handlingsplan. Ekologisk livsmedelsprodukt har förtjänster som planeten inte kan vara utan, samtidigt finns det ett växande behov av att kunna mätta fler – samtidigt som extensiv omvandling av skogsmark till jordbruksareal inte är klimatmässigt hållbar.

De frågor som ska ställas handlar inte om huruvida hotet är av den omfattning som forskarna visar. Den tiden är förbi; nu är det andra frågor som ska besvaras:

Vad ska prioriteras? Vad ska väljas bort och vad ska väljas till? Vilka uppoffringar blir nödvändiga och vilka delar av jordens befolkning har bäst förutsättningar att ta sig an de mest långtgående? Vilket är mitt ansvar? Vad kan jag göra?

Eller formulerad som en enda fråga: Hur gör vi nu?

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.