Guteland: Sjöfarten måste ta klimathotet på större allvar

Mitt Europa Artikeln publicerades
Det stormar kring sjöfartens oförmåga att själva reglera sina klimatutsläpp.
Foto: Adam Ihse/TT
Det stormar kring sjöfartens oförmåga att själva reglera sina klimatutsläpp.

Det är hög tid att sjöfarten tar ansvaret för att ta fram program för att reducera branschens klimatpåverkan.

I veckan befinner jag mig i London för att leda Europaparlamentets delegation hos FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO. Det är en spännande vecka eftersom IMO förväntas anta en strategi för att reducera koldioxidutsläppen från sjöfarten. I skrivande stund är inget beslut fattat och vår uppgift från EU är att försöka pressa IMO till att anta en ambitiös strategi som lever upp till Parisavtalet.

Sjöfarten och luftfarten står idag för ungefär 5 procent av de samlade koldioxidutsläppen i världen, men båda dessa branscher väntas öka sina utsläpp i stor skala fram till år 2050. Om inte trenden vänds kan sjöfarten då stå för nära 20 procent av de samlade koldioxidutsläppen.

Sjöfarten är i dagsläget den enda bransch som inte har växthusgasreducerande lagstiftning. Det är en ohållbar situation. Parisavtalet innebär att alla måste bidra om världen ska begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader Celsius, och eftersträva 1,5 grader. Om alla inte bidrar kommer världen att misslyckas. Så enkelt är det.

En av våra insatser för att påverka IMO att ta ansvar för sjöfartens utsläpp, var ett seminarium om Arktis, där delegaterna från världens länder fick lyssna till forskare, företag och föreningar som beskrev hur klimatförändringarna påverkar Arktis.

Vi fick vittnesmål om hur känsligt Arktis är för temperaturhöjningen, som går snabbare där och som påverkar människor och djurliv extremt illa. Utvecklingen är chockerande och eskalerar. För fjärde året i rad har temperaturen i februari månad legat 20 grader högre än normalt i Arktis. Istäcket på sommaren är idag bara hälften så stort och hälften så tjockt som det var ett par decennier tillbaka i tiden.

Förutsättningarna för miljön och djurlivet förändras i en rasande fart. Men klimatförändringarna får också dramatiska konsekvenser för människorna i regionen. Inuiternas situation är extremt svår, vi fick vittnesmål om att självmordsfrekvensen ökat som en följd av de allt svårare livsvillkoren.

Eftersom Arktis är den del av världen som är mest sårbar för klimatförändringarna fungerar regionen också som ett viktigt varningssystem för planeten. Det är inte för inte som Arktis kallas världens kylskåp. Det som händer i Arktis får återverkningar för resten av världen. Inte minst därför att issmältningen är en starkt bidragande orsak till varför vattenhöjningen i haven går så snabbt och varför så många länder, städer och människor riskerar att drabbas under de kommande årtiondena. Sedan 70-talet har ungefär tre fjärdedelar av Arktis sommaris smält undan och om inte utvecklingen vänds beräknas isen vara helt borta fram till år 2050.

Nu krävs krafttag. Den skrämmande utvecklingen i Arktis måste vändas om världen ska ha en chans att begränsa den globala uppvärmningen och nå Parisavtalets mål. Arbetet kommer att kräva mer av hela samhället och alla branscher måste hjälpa till. Det är en stor utmaning och vi har ingen tid att förlora. Förändring är möjlig om vi tar ansvar och jobbar tillsammans.

Förhoppningsvis lyssnar IMO på vårt budskap om att också de måste bidra till att skydda klimatet. Vi har under de senaste åren fått höra att EU ska lämna sjöfarten åt IMO och låta denna internationella organisation sköta regleringarna. Nu måste IMO bevisa att de menade allvar, och att det inte var en undanflykt för att slippa ta ansvar.

Om skribenten

Jytte Guteland

Guteland är Europaparlamentariker för Socialdemokraterna.

Visa mer...