Grönbäck: Robot – kollega eller hot?

Ledare Artikeln publicerades
En så kallad social robot som klarar av att kommunicera med människor.
Foto: Michael Sohn
En så kallad social robot som klarar av att kommunicera med människor.

“Hejda discomusiken, den stjäl våra jobb”, skanderade Musikerförbundet. Året var 1979 och facket för musiker och artister var oroliga för sina medlemmars arbetstillfällen.

I ett försök att tygla utvecklingen började Musikerförbundet lobba för en särskild discoavgift och för att krogar som gick över till disco skulle få spritstopp.

För en krogägare hade det blivit flera gånger billigare att ta in en discjockey än en dansorkester. Nu kunde färre personer för mindre pengar ge fler människor en bättre upplevelse. Så revolutionerades musiken med hjälp av teknik, och gjorde på kuppen många livemusiker arbetslösa, rentav överflödiga.

I dag är epokskiftets ramverk densamma, men yrkena andra. Ständigt uppfinns och utvecklas innovationer som tar över uppgifter som tidigare varit trygga sysselsättningar. I dag eller inom en snar framtid kan någons jobb göras billigare och bättre av en robot.

Att gamla jobb trängs undan av ny teknik och annan utveckling är inget nytt. Datorn, bilen, järnvägen och elektriciteten har alla bidragit till att effektivisera och förbättra tillvaron – och konkurrerat bort många befintliga jobb, men samtidigt skapat nya.

Stiftelsen för strategisk forskning menar att 2,5 miljoner av dagens svenska jobb kan vara ersatta av digital teknik inom 20 år. Det handlar om såväl enklare jobb som ingenjörs- och ekonomjobb.

I matvarubutiken har kassapersonal ersatts med betalautomater. Bankärenden sköts allt oftare via nätet. Bilar kan köras utan förare. Inom industrin är Sverige redan världens femte robottätaste land. Snart kommer en bättre mjukvara även kunna ta över uppgifter från redovisare, läkare, jurister och forskare.

Många känner olust inför digitaliseringen, och oroar sig över att det pågående skiftet inte kommer att följas av nya jobb. Därifrån dras inte sällan slutsatser om att vi behöver alltifrån robotskatter till medborgarlöner.

Skulle dagens effektivisering inte följas av nya jobb, skulle det vara ett historiskt trendbrott. Däremot kan vi inte säga var framtidens nya jobb finns, men det är inte ett skäl till oro. För bara några år sedan fanns knappt idén om en IT-sektor. Nu sysselsätter den i Sverige drygt 200 000 personer.

Den som lobbar för att hindra utvecklingen gör oss en otjänst. Många asiatiska länder storsatsar på robotar. Att själva försöka stanna utvecklingen är att lämna walkover och på kuppen försumma svenska arbetstagare robotiseringens många fördelar. Robotar kan ersätta många monotona och farliga arbetsuppgifter, och i det bidra till en tryggare och bättre arbetsmiljö. Därmed kan också arbetstagare få tid att göra annat.

Här finns utmaningen. Skiftena går snabbt och sätter press på arbetsmarknadens och utbildningssystemets flexibilitet. För arbetstagaren innebär det att man kan behöva vara redo att ständigt bygga på tidigare kunskaper, lära nytt och eventuellt vara redo att ställa om helt. För arbetsgivaren handlar det om att känna igen och erkänna kompetens som det inte nödvändigtvis finns papper på, utan som kan komma från erfarenhet eller Youtube-klipp.

Tvärtemot vad Musikerförbundet gjorde 1979 välkomnar många av dagens fack framtiden, och arbetar förtjänstfullt med frågor om omställning och fortsatt lärande, enskilt och ihop med arbetsgivarna.

Många av dagens jobb riskerar att försvinna. Så har det alltid varit. Och nya, bättre jobb har alltid kommit istället.

Om skribenten

Johanna Grönbäck

Grönbäck är statsvetare från Ulricehamn. Hon verkar vid forskningsinstitutet Ratio.

Visa mer...