Glasklart om skatten
Att den skattereform som föreslås i av två företrädare för näringslivets tankesmedja Timbro på DN Debatt (28/1) innebär lägre skatt är i grunden positivt. Men även de som inte ser lägre skatter som ett egenvärde kan nog skriva under på att Sverige behöver ett mer begripligt skattesystem – i synnerhet i bemärkelsen att det måste finnas en tydligare koppling mellan skatten och de sociala förmånerna man får.
En av punkterna i den skattereform som Timbro föreslår är att omvandla de dyra och diffusa arbetsgivaravgifterna till inkomstskatt. Redan ordet ”arbetsgivaravgift” leder vilser eftersom det rör sig om en för löntagarna dold löneskatt som allt för länge har rättfärdigas med att den är kopplad till socialförsäkringar – trots att kopplingen mellan arbetsgivaravgift och försäkringspremier är mycket svag i dess nuvarande form.
I dagsläget göms istället pensionsavgiften i denna avgift och gör att det blir ännu svårare för människor att få en överblick. Hur mycket av det som man ska leva av på ålderns höst utgörs av det som löntagarna själva betalar in till sin pension, och hur mycket består av den allmänna pensionsavgiften?
Genom att göra om detta till till en pensionsavgift och en statlig inkomstskatt, som löntagarna betalar blir det av helt annan tydlighet vad som är skatt och vad som sätts av i pension. I takt med att avgifterna trappas ner skulle bruttolönerna, med hjälp av skattesänkningar i reformen, öka.
Röster som hävdar att samhällskontraktet urholkas i dag är inte ovanliga. Men ofta handlar det om samhällsområden som trygghet, rättsväsende och bostadsmarknad. Det är viktigt att påpeka att det otympliga högskattesystemet Sverige har i dag också försvagar samhällskontraktet. Inte minst illustreras detta av de många människor som trots att de arbetat och betalat skatt hela sina liv, lever som fattigpensionärer.
Att förslaget också har en punkt om att halvera arbetsgivares skatt på avsättning av tjänstepension, som i dag ligger på höga 24 procent, är därför välkommet. Låg- och medelinkomsttagare kompenseras inte ordentligt i dag, och avsättningar av tjänstepension ska inte försvåras av skattesystemet. Den typen av oförmånliga premisser leder till att människor som arbetat ett helt liv, ändå inte kan få en dräglig pension.
Ett skattesystem som rättfärdigas måste vara förståeligt, inte bara för insatta nationalekonomer och skattejurister, utan för varje enskild löntagare. I dagsläget är arbetsgivaravgifterna en punkt där systemet är mycket oklart och det kan få direkta konsekvenser för människors översikt på den pension de kommer kunna ta ut senare i livet.
Men i grund och botten handlar det om att kunna legitimera de höga skatter Sverige har. När staten får allt svårare att möta förväntningarna från medborgare, i allt från trygghet till drägliga pensioner, kommer tilltron mot politiker och system svikta.
Människor förtjänar mer frihet att förfoga över sin inkomst i form av sänkta skatter. Men framför allt förtjänar de ett överskådligt skattesystem – där det är glasklart vad de får för skattepengarna.
