Fråga boråsarna som hotas av extremismen

Ledare Artikeln publicerades
Forskarna bör tala med dem på Norrby som löper störst risk att ställas inför den religiösa extremismens påtryckningar.
Foto: Anton Hedberg
Forskarna bör tala med dem på Norrby som löper störst risk att ställas inför den religiösa extremismens påtryckningar.

Förståelsen för religiös extremism har minst sagt varit bristande i Sverige. Nu går det inte längre att blunda för problemet.

För människor i socialt utsatta områden kan religionen vara en viktig del av livet. Den kan bland annat fungera som en markering mot övriga samhället. Detta avståndstagande kan ibland gå långt. Radikala tolkningar av islam har visat sig också kunna innebära såväl oönskad social kontroll som en grogrund för våldsbejakande extremism.

Salafistisk islam ser stränga regler och hedersstrukturer som centrala för det religiösa livet. Ofta förenas detta med en nedvärderande syn på andra religiösa grupper. I extrema fall förespråkas jihadism och terrorresor. Förra året kom rapporten ”Mellan salafism och salfistisk jihadism” från Försvarshögskolan (FHS) som var en kartläggning av islamsk extremism i Sverige. I den kartläggningen såg forskarna att förekomsten av radikala grupperingar har ökat de senaste åren.

Borås är en stad som i rapporten beskrivs ha omfattande problem. Rekrytering av nyanlända, ekonomisk brottslighet och religiösa aktiviteter pågår till olika nätverk. Två stadsdelar beskrivs som framväxande parallellsamhällen där droghandel bedrivs öppet och människor är ovilliga att prata med polisen – Hässleholmen/Hulta och Norrby. Terrorexperten Magnus Ranstorp menar att det i de utsatta stadsdelarna i Borås finns ett slags angiverisystem inom ramen för de sociala kontrollsystem som existerar. Föräldrarna till unga tjejer får veta om de klär sig fel, har fel sociala kontakter eller om de går utan slöja.

Hur människor som lever i områdena påverkas av de religiösa kriminella nätverken var dock något som forskarna inte närmat sig annat än via myndigheter. Nu inleder FHS ett nytt forskningsprojekt som ska kartlägga de salafistiska gruppernas inflyttande i Sverige. Projektet pågår fram till 2021 och en av stadsdelarna som ingår är Norrby.

Forskarna ska se hur offentliga åtgärder fungerar för att motverka den här typen av religiös extremism – och vad man kan göra bättre. Kunskapsbristen om fenomenet börjar steg för steg åtgärdas. Att man nu börjar studera de sociala effekterna är både välkommet och nödvändigt.

Socialt utsatta områden kan inte tillåtas på kuppen också bli parallellsamhällen styrda av kriminella nätverk. Social kontroll med religiösa förtecken kan förstärka avskärmningen från resten av samhället som följd. Sammantaget får det förödande effekter. Minns att minst 13 personer från dessa utsatta områden i Borås har rest till Syrien för att strida.

En första insats för att kampen mot religiöst motiverad extremism inte ska bli ett slag i luften är kartläggning. Det går inte att gissa sig fram och inte heller att famla i mörkret; kunskaper är nödvändiga. Men glöm inte det grundläggande: Bäst svar på alla frågor har de som lever i de områden som berörs. Forskarna har allt att vinna på att lyssna på vad drabbade boråsare har att säga.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.