Lars Näslund: Förskolebarn olämpliga som integrationskuddar
Därför är det begripligt att förskolenämnden i Borås stad vid senaste sammanträdet valde att följa rekommendationen från ordföranden Leif Johansson (S) om att avstyrka förslaget från Kristdemokraterna.
16 augusti motionerade nämligen KD till fullmäktige om att ”föreslå att Borås Stad inför särskilda måltidsvärdar i förskolan”. Dessa skulle ”avlasta pedagogerna från ansvaret för måltider, vilket tenderar att både minska stress och ge nya arbetstillfällen”.
Man hänvisade till att liknande projekt finns i Stockholm, Lund med flera kommuner ”med positiva reaktioner och bra resultat” och att de ”innebär en möjlighet att få lära sig det svenska språket, få in en fot på arbetsmarknaden och få en egen lön”. KD-förslaget innehåller också en idé om finansiering via olika former av statliga stöd; ”det blir således en liten kostnad för Borås stad”.
När förskolenämnden skulle rösta fick dock Kristdemokraternas ledamot Niklas Arvidsson inget stöd. Nämnden poängterade i stället vikten av anknytning och kontinuitet för barnen och att måltiderna ”är viktiga delar av dagen då det sker ett pedagogiskt arbete med ett helhetsperspektiv”. Därför, menade nämnden, är det ”viktigt att alltför korta kontakter undviks” samt att det bör vara upp till varje enskild förskola att ”hitta de arbetsuppgifter som de har behov av och finner lämpliga att få avlastning och stöd av från andra grupper”.
Onödigt njuggt? Ett mångordigt sätt säga att förskolepersonalen inte orkar hantera den apparat som ett ”ja” skulle innebära? Nej, så tolkar vi det inte. Förskolemiljöerna är redan pressade på många håll, det är svårt att behålla välutbildade pedagoger och största möjliga stabilitet för barnen måste vara första prio.
Gärna fler nyanlända i förskolan, men då den reguljära vägen.
