Förbjud förluster i välfärden!
En ny föreställning kunde vi åse under måndagsförmiddagen där riksdagens presscenter var scen.
Överenskommelsen om "vinsterna i välfärden" var ett tappert och väntat försök att rädda Stefan Löfvens men framförallt Jonas Sjöstedts ansikten.
Säkert är att stor osäkerhet för barn och äldre och företagare, inte minst i Borås, nu inträder för flera år framåt.
Säkert är också att Stefan Löfven är nöjd med att frågan är förpassad till en utredning som ska läggas fram först i mars 2016 - och sedan diskuteras i en stor remissrunda, med andra ord förpassas vinst- och valfrihetsfrågan i praktiken till valrörelsen 2018.
Men säkert är också att Borås socialdemokrater och vänsterpartister är glada i dag när regeringen och Vänsterpartiet enats om att vad de kallar "tvångs-LOV" ska upphävas, alltså den rätt som äldre i Borås i dag har att själva välja vem som ska utföra hemtjänsten i deras bostad.
Men i väntan på att lagändringen är på plats - vilket lär dröja - ska dock kommunerna relativt snart kunna begränsa antalet utförare och pröva avtalen regelbundet. Det är med andra ord åtskilliga småföretagare som har skäl befara att de får slå igen med tanke på den hårda linje som de röda i Borås vill driva. Återstår att se vilket motstånd allianspartierna i stan är beredda att bjuda, nu när S-MP-V inte har majoritet.
På samma sätt förväntar vi oss att allianspartierna i Borås bjuder motstånd om friskolorna - om regeringen lyckas få majoritet:
Överenskommelsen som presenterades i riksdagen i förmiddags säger att kommunerna ska få "avgörandet över nyetablering av skolor med vinstsyfte". En proposition ska vara klar under nästa år. Där har Stefan Löfven nog chans att få hjälp av Sverigedemokraterna att få den igenom riksdagen.
Redan i höstens budget läggs förslag om att lagen om fritt vårdval - rätten att själv välja vårdcentral - ska tas bort. Västra Götalandsregionen ska alltså inte vara skyldig att erbjuda fritt val längre. En lustifikation i det sammanhanget är förstås att Miljöpartiet i vår region ju står bakom vårdvalet i den överenskommelse med Alliansen som ingicks förra veckan.
Stora ord flyger nu runt i Stockholm:
"Överenskommelsen ser till att vi får en välfärd utan vinstjakt", sade Stefan Löfven.
Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson beskrev det som "en smått historisk dag": "Nu kommer ingen längre att kunna berika sig på mormors omsorg eller barnens utbildning".
Jonas Sjöstedt ansträngde sig för att spela rollen som den store vinnaren och svängde sig med oneliners som "Jag tror riskkapitalbolagen kommer börja planera för att lämna redan i eftermiddag. Hejdå".
Den tunga, och berättigade, tvistefrågan är förstås h u r vinster i välfärdsbolagen ska kunna begränsas utan att ta bort alla ekonomiska incitament hos en entreprenör. Överenskommelsen ger ett dimmigt svar:
"Eventuella överskott ska som huvudregel investeras i den verksamhet där de uppstått". Men: Insatt kapital och "låg ränta" - på detta insatta kapital ska inte tvunget återinvesteras.
Medveten om hur luddigt detta är sa Stefan Löfven återigen att privata aktörer inte ska kunna ha lägre personaltäthet än de offentliga. Detta argument har den nye statsministern alltför lite fått mothugg om från de borgerliga. I konsekvensens namn menar väl Löften att man inte bara ska jämföra mellan en kommunal och friskola i samma stadsdel utan också alla Sveriges kommuner emellan. Det säger sig självt att det måttet är trubbigt, dumt - och driver kostnader.
I början av nästa år ska alltså den stora utredningen tillsättas. Ett givet studieobjekt måste vara försöket som pågår i stadsdelen Torvalla i Östersund. Där har maktskiften gjort att två identiska äldreboenden byggda samtidigt ligger "vägg i vägg", med likadan vårdtyngd. Kommunen driver det ena, riskkapitalbolaget Vardaga - f d Carema, driver det andra - samma bolag som driver det välskötta Byttorpsklint i Borås (vi återkommer om Byttorpsklint inom kort).
Ett analysföretag studerar nu utvecklingen äldreboendena emellan och i halvtid har forskarna noterat att det privata äldreboendet har 15 procent lägre intäkter från kommunen men också 15 procent lägre bemanning. Men nöjdheten hos personal och boende är lika hög. Samtidigt drar det kommunala boendet över sin budget med tre-fyra procent. Kostnader som givetvis skattebetalarna får ta.
Till våren slutredovisas jämförelsen.
Tills dess upprepar BT:s ledarsida det vi skrev i valrörelsen:
Förbjud förluster i välfärden!
Ledarredaktionen
