Ett val utan låsningar

Storbritanniens utträde ur unionen har inte förmörkat förutsättningarna för den stundande valrörelsen. I en tid då det behövs mer ljus på det som är av verklig betydelse på såväl nationell som europeisk nivå visar det sig nämligen att inte minst svenskarnas syn på EU-medlemskapet är långt mer positiv än tidigare. Detta talar för att svenska väljare inser att det som väntar är ett annat val som gradvis håller på att bli allt viktigare.

Det finns därmed också goda förutsättningar för en mer dynamisk valrörelse än exempelvis den som föregick de allmänna valen i september i år, där det redan på förhand fanns så starka låsningar att regeringsfrågan såg närmast olöslig ut. Höstens många sonderingar och nu senast den första av fyra möjliga försök att få en statsminister vald ha misslyckats har lagt sordin på det politiska humöret. Men när det gäller EU är svenska väljare på bättre humör. Dessutom har Brexitbråken haft motsatt effekt och faktiskt lett till ett växande självmedvetande om att Sveriges framtid finns i EU. Som senaste Europbarometern visar skulle 80 procent av svenskarna rösta för att stanna i en folkomröstning likt den som genomfördes i Storbritannien.

Men med hotet om ett eventuellt nyval till riksdagen någon gång under nästa år, kan det kanske framstå som utmanande att hysa förväntan inför ytterligare ett ordinarie val på så kort tid. Men rätt hanterad kan EU-valrörelsen bli en befriande tillställning och ett andningshål för den som välkomnar en debatt där allt inte är fastlåst och infruset på förhand.

Ty det vi röstar på är ett parlament där de folkvalda delar makten med varje nations regering och med EU-kommissionen, men som inte har till uppgift att bilda en unionsgemensam regering.

Ofta talas om ett demokratiskt underskott i EU. Men inom vissa bestämda ramar är det lätt att se att EU-parlamentets sätt att fungera har fler fördelar än nackdelar. En svensk regering vet oftast på förhand vilka förslag som kommer att gå igenom i riksdagen. De frågor som tas upp i EU-parlamentet blir alltid föremål för en förhandling. Det är inte fel att hävda att den demokratiska processen i EU-parlamentet är mer inkluderande än en där allt är avgjort på förhand.

Svenska folkets egna EU-valsprioriteringar kan sammanfattas i tre huvudgrupper: tre fjärdedelar av alla tillfrågade i den senaste Eurobarometern ser klimatförändringar och miljöfrågor som den överordnat viktigaste frågan. Sju av tio ser det som angeläget att främja mänskliga rättigheter och demokrati medan drygt varannan tillfrågad vill att valet ska handla om hur EU ska fungera i framtiden.

Se dessa prioriteringar som övergripande teman som ska leda till konkreta politiska ställningstaganden och handlingsprogram. Det är svårare att ställa ut löften med samma konkretion som i ett svenskt allmänt val, men det är samtidigt en fördel: I ett parlament där varje fråga blir föremål för förhandlingar som alla valda kan delta i, är det som väljare viktigare att veta hur och på vilka grunder politikerna avser att gå in i dessa förhandlingar – än att på förhand veta vad slutresultatet blir.