Ledare: En tåg-tårta med framtidssmak
Å tredje sidan: Man bör se på beskedet, meddelat av ministrarna Tomas Eneroth (S) och Karolina Skog (MP) under lördagsförmiddagen på Västsvenska handelskammarens takterrass i Göteborg, som en del i ett intrikat förhandlingsspel gentemot primärt Moderaterna om Den Stora Frågan, bygget av höghastighetsjärnvägar, men även som ett led i en intern kraftmätning i regeringen.
Ja, vi förstår om många boråsare är luttrade efter alla olika besked genom decennierna om Götalandsbanans öde. Men en nykter bedömning i juni 2018 blir ändå att vi ska kunna åka pendeltåg till/från Göteborg i 250 km i timmen på runt 35 minuter från omkring år 2030, eller något år därefter. Prat kan förbytas i spadar.
Tre månader före valet är många angelägna om att visa på politisk handlingskraft och att pengar satsas på olika intressen, som till exempel oss västsvenskar. Den så kallade nationella transportplanen kan då komma väl till pass. På måndagen ska regeringen publicera hela innehållet i denna plan över investeringar i vägar och järnvägar fram till år 2029. Den omfattar totalt 622,5 miljarder.
Ändå blir det stor uppståndelse över de två förhållandevis små beståndsdelar som infrastrukturminister Eneroth och miljöminister Skog, med regionpolitiker som Birgitta Losman (MP) och Borås stads Ulf Olsson (S) i lyssnarskaran, drog täckelsen av på takterrassen i Göteborg, ett regeringsbesked elegant arrangerat av handelskammarens Johan Trouvé & Co med ballonger, en stor tåg-tårta, (alkoholfritt) bubbel, spelemän och Chalmers sångkör:
x 1,25 miljarder till den helt nödvändiga muddringen av Göteborgs hamn – ett projekt som kostar runt fyra miljarder och där kommunen, hamnbolaget, näringslivet och EU måste stå för resten.
x 3,8 miljarder till ny järnväg Göteborg-Borås med byggstart (senast) år 2024.
”Planeringen kan nu fortsätta för hela sträckan Göteborg-Borås”, sa Eneroth – och satte fingret på det för Borås del mest centrala informationen: Regeringen ger Trafikverket och Västra Götalandsregionen mandatet att tillsammans med kommunerna planera bansträckning och stationslägen längs h e l a denna sträcka. För Borås, och Bollebygd, är det avgörande för samhällsplaneringen med raska besked om vilken mark som måste sparas för spåren och inte.
Vän av ordning och perspektiv bör samtidigt påminna om att dessa 3,8 nu öronmärkta miljarder är ganska precis den summa som regeringen Reinfeldt beslutade om 2014. Då pekades delen Bollebygd-Mölnlycke ut och år 2020 angavs som byggstart. Man kan alltså säga att samma pengar nu satsas – men med fyra år senarelagd byggstart.
Samtidigt är den stora kartbilden förändrad: Tågtunneln Västlänken i Göteborg kommer att stå klar runt år 2026 och då kan det sägas vara naturligt att vilja prioritera att tåg Göteborg-Landvetter flygplats kan börja rulla i en första etapp.
På den nationella nivån har också hela diskussionen om höghastighetsjärnvägen ritat om spelplanen. När regeringen för ett år sedan pekade ut byggstart för höghastighetsbanor enbart från två av tre håll (Järna-Linköping samt Hässleholm-Lund), och av budgetskäl ansåg sig tvingad att stryka Mölnlycke-Bollebygd helt, inleddes en påverkanskampanj från politik och näringsliv i vår trakt.
Att för sådana som Ulf Olsson kunna påminna om finansminister Magdalena Andersson (S) löfte i BT i december 2013 om att hela sträckan Borås-Göteborg skulle stå klar till år 2030 har haft påverkan i S partiledning. Påverkat har uppenbart även Västra Götalandsregionens löfte om att lägga in tre miljarder av egna skattepengar. Det blev då, som vi noterat tidigare, politiskt omöjligt att inte lyfta tillbaka ”våra” järnvägspengar i nationella planen.
I samtal med ledarsidan är statsrådet Tomas Eneroth tydlig med att regeringen inte räknar in regionens tre miljarder i kalkylen. ”Staten ska ha huvudansvaret för järnvägen”, säger han. Samtidigt gör regionen klokt i att låta dessa miljarder ligga undanlagda för att betala vissa lokala anpassningar som staten normalt inte bekostar. Målet måste ju till exempel vara att skapa stationslägen i såväl Bollebygd som Ulricehamn.
Lördagens besked om byggstart Göteborg-Borås bör ha en psykologisk påverkan på de överläggningar som pågår med primärt Moderaterna om att snabba på bygget av nya 320 km/h-spår Stockholm-Göteborg-Malmö genom upplåning. Känsliga samtal pågår och vi noterar vad miljöminister Karolina Skog säger: ”Alla parter deltar på ett konstruktivt sätt så jag är väldigt optimistisk”.
Ministerkollegan Tomas Eneroth lär ha förhoppningen att överläggningarna är klara till midsommar. Det hänger nog delvis på Moderaternas bedömning av valrörelsestrategin. Då kan det vara intressant att veta att en majoritet bland moderata väljare även i Stockholms län i en opinionsmätning som Västsvenska handelskammaren nyligen låtit göra svarat att de är positiva till ”nya snabba järnvägar till Malmö och Göteborg”.
