Mikael Hermansson: Detta var årets viktigaste politiska händelser

”Centerns aktiva stöd till den så kallade gymnasieamnestin. S-MP-regeringens dåliga näringspolitik och senfärdigheten med nya resurser till försvar och polis må ha varit tyngre i sak, men C-beslutet hade stor symbolisk laddning och blev förödande för allianspartnern Moderaternas möjlighet att locka tillbaka väljare från SD. Beslutet är ett av huvudskälen till röran vi har upplevt efter valet.”

Marie Demker:

”Det går inte att komma ifrån att det svenska valet i september präglar hela 2018, men om vi går utanför Sverige är det snarare Donald Trumps upp-och-nedvändande på utrikespolitiken som kommer att få störst betydelse för framtiden. Med ett självförtroende som inte väjer för något har Trump gjort sig till vän och ovän om vartannat med de flesta av världens mest problematiska ledare (Kina, Iran, Saudiarabien, Israel, Kanada och Nordkorea för att nämna några).”

Lasse Stjernkvist:

”Ok, jag vet att det är en bagatell jämfört med klimatmöten och samtal mellan USA och Nordkorea och mycket annat som har hänt under 2018. Och jag vet dessutom att det verkligt viktiga i regel kommer smygande, utan buller och bång. Trots allt detta, mitt svar blir kaoset kring och i Svenska Akademien. Jag bryr mig inte om alla turer och intriger, men det är ett viktigt tecken i tiden. Det som hände under året visar att det inte längre finns några självklara auktoriteter. Allt och alla kan ifrågasättas och ingen sitter säker på sin piedestal. Det är en ny tid, och jag älskar den.”

Johanna Grönbäck:

”Slående för 2018 är hur många politiska händelser i Sverige och världen som inte har blivit av – än. Men bland det centrala som inträffat finns handelskrig och växande protektionism. Trots världens behov av mer utbyte väljer många länder att sluta sig. I USA har exempelvis införda tullar på solpaneler, syftandes till att skydda amerikanska jobb, inneburit färre jobb, minskade investeringar och att efterfrågan på den miljövänliga energikällan avtagit. Så drabbas både miljö och ekonomi negativt.”

Lars Anders Johansson:

”2018 års viktigaste politiska händelse i Sverige var inte som man skulle kunnat tro riksdagsvalet, utan den handlingsförlamning som drabbade det partipolitiska etablissemanget efter riksdagsvalet. Att borgerligheten, trots att utfallet i valet inte direkt var oväntat, inte lyckades formera ett fungerande regeringsalternativ under hela hösten är ett underbetyg till alliansprojektet och flera av de enskilda partierna.”

Anela Murguz:

”För Sveriges del är svårt att inte nämna hela regeringsbildningsprocessen. Partierna har varit närmast oförmögna att hantera det valresultat som levererades i september och ännu svårare har det varit för dem att orientera sig i den fyrdimensionella skalan, som blivit allt tydligare på senare år. Men de senaste turerna i regeringsfrågan har också visat att den traditionella höger/vänster-skalan fortfarande lever och det är bra.”

Andreas Johansson Heinö:

”Inrikespolitiskt känns det som året då inget särskilt hände. Riksdagsvalet blev något en parentes, vi lever fortfarande i efterdyningarna av 2014 års ommöblering av spelplanen. Utrikespolitiskt är jag rädd att Bolsonaros seger i det brasilianska presidentvalet markerar ännu ett exempel på hur de globala politiska vindarna blåser i dramatiskt fel riktning.”

Marie Anell:

”För mig var årets viktigaste politiska händelse när jag förstod att delar av det svenska etablissemanget inte uppfattade att de, och deras bekanta, på allvar var underställda svensk lag. Att de tycktes uppfatta saken som att de kunde välja lite själva vilka lagar de tyckte var rimligt att följa. För mig innebar det en obehaglig insikt om att det gamla ståndssamhället kanske inte är så långt borta.”