Bryr sig inte vänstern i Borås om de globala hållbarhetsmålen?

Ledare Artikeln publicerades
Kontroll av hur livsmedelsbutiker sköter regelverket för maten är en del av miljöförvaltningens uppgifter.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Kontroll av hur livsmedelsbutiker sköter regelverket för maten är en del av miljöförvaltningens uppgifter.

Visst kan det vara fel på budgeten. Men den slutsats som ligger närmast är att Miljöförvaltningens ansträngda situation är en konsekvens av vänsterns politiska prioriteringar.

”Det är oerhört allvarligt”, säger miljönämndens ordförande Anita Persson (V) i tisdagens BT. Men vad kan vara så illa att det inträffade har förtjänat att ordet ”oerhört” skulle vara en rimlig gradering av allvaret?

En miljökatastrof i centrum, systemhotande översvämningar på Göta? Har Viskan börjat rinna åt fel håll?

Nej, det handlar istället om vad som nämnden uppfattar som effekten av skillnaden mellan vad nämnden äskade och vad den fick när fullmäktige i Borås beslutade om 2018 års budget.

Istället för de extra 4 miljoner man begärde fick man hälften. Enligt nämndens egen konsekvensbeskrivning med diarienumret 2018-0298 kan den halveringen innebära att Borås riskerar att inte uppfylla ”lokala och globala hållbarhetsmål”. Såväl barnperspektivet och jämställdheten sätts på undantag och bostadsbristen och trångboddheten ökar. Miljövärden och naturvärden förstörs. Boråsarnas hälsa försämras. Företagslivet påverkas negativt.

För säkerhets skull vädjar politiker och förvaltning nu om 2,8 miljoner kronor i budgetförstärkning. Och med tanke på att skillnaden mellan 4 och 2 miljoner skulle få så allvarliga negativa konsekvenser som beskrivits, torde en förstärkning med ytterligare 800 000 kronor innebära en så långtgående förbättring av samhället att det skulle gå att göra underverk redan under ett och samma budgetår.

Bortsett från risken för att den kraftigt förhöjda självbild som konsekvensbeskrivningen vittnar om ska slå tillbaka mot de ansvariga, är det också uppseendeväckande att en ledande vänsterpartist som Anita Persson inte lyckades övertyga sina egna i den rödgröna styrande minoriteten i fullmäktige om det som hon nu hävdar.

Bryr sig de rödgröna verkligen inte om de globala hållbarhetsmålen och den lokala trångboddheten?

Det ”oerhört” allvarliga i sammanhanget är att Anita Persson och den samlade vänstern inte är mer självkritiska än de verkar vara. Miljöförvaltningens situation, som säkert inte är den lättaste, ska likafullt inte överdrivas. Den rimligaste förklaringen är att den är en konsekvens av ett politiskt misslyckande, inte en felbudgetering.