Broberg: Det är på allvar - kränkningar är elevers vardag

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Allt för länge har skolans korridorer präglats av våld, kränkningar och sexuella trakasserier. Måndagens dom är ett steg i rätt riktning - men långt ifrån tillräckligt.
Foto: Erik Nylander/TT
Allt för länge har skolans korridorer präglats av våld, kränkningar och sexuella trakasserier. Måndagens dom är ett steg i rätt riktning - men långt ifrån tillräckligt.

Flickan som utnämndes till “Årets fuckgirl” på en skolbal i Skåne i maj i år får nu lite av den upprättelse hon förtjänar.

På måndagen dömdes skolkamraten som gav henne den kränkande titeln, till villkorlig dom för grovt förtal. Skolbalen inför studenten ska vara en stund av glädje, förväntan och gemenskap. Men det som hände på en skolbal i Skåne i våras väckte helt andra känslor. Den grova motiveringen och den kränkande utnämningen “Årets fuckgirl”  lästes upp inför 400 personer, och sedan fick flickan komma upp och ta emot ett band med titeln.

För henne blev skolbalen inget fint minne. Händelsen fick henne tvärtom att må så dåligt att hon ringde sin familj och bad dem hämta henne.

Vad händer när det som var tänkt som en skojig utnämning blir en grov kränkning, rentav ett lagbrott? Det viktiga att lära sig av denna historia är att sådant inte får avfärdas som just skämtsamma utnämningar. Det som sker innanför skolans väggar är lika mycket lagbrott som om samma sak sker utanför.

Detta lyckades Malmö tingsrätt tydligt markera när de på måndagen dömde 19-åringen som läste upp motiveringen på skolbalen för grovt förtal. Det var en enig domstol som fällde avgörandet – och domen är välkommen. Men problemet är större än så.

Domen är nämligen snarare undantag än regel. Skolans korridorer har allt för länge agerat hem för våld, iskall utfrysning och smärtsamma glåpord. Den kränkande behandlingen som unga människor får utstå avfärdas ofta med samlingsbegreppet mobbning, trots att det i många fall rör sig om rena lagbrott.

Att utnämna flickan till “Årets fuckgirl” verkade kanske oskyldigt. En pojke på samma skolbal fick motsvarande utnämning för sitt könspronomen – ”årets fuckboy”. Han har berättat att han inte kände sig kränkt och därför inte avser att anmäla händelsen. Exemplet speglar en allt för ojämställd samtid när den kastar ljus på ytterligare ett allvarligt problem.

Att uttrycket “Årets fuckgirl” har en stark negativ klang måste alla förstå, menar Malmö tingsrätt. Så varför uppfattas inte motsvarande uttryck “fuckboy” med en lika negativ klang? Svaret stavas könsnormer. Och det är könsnormer bortom den fördummade debatten om löneskillnader som slagit knut på sig själv de senaste veckorna.

Här handlar det svart på vitt om en radikalt annorlunda syn på manlig och kvinnlig sexualitet. Och det är ett kvitto på en mörk verklighet. För att fortsätta på det inslagna spåret om könsnormer – när pojkarna slåss på skolgården, vad utsätts flickorna för i skolkorridoren? Många vittnar om att de sexuella trakasserierna ökar, och nedsättande kommentarer som anspelar på sex är en vanlig typ av trakasserier som plågar tjejer under deras skoltid.

Skämt eller allvar? Så hette en rapport om sexuella trakasserier som publicerades 2002, för snart två decennier sedan. Ändå är frågan brännande relevant även i dag. Malmö tingsrätt valde med sin dom att ta det på allvar. Men på allt för många skolor ses en mörk verklighet med sexuella trakasserier fortfarande som något man kan avfärda som skämt.

Och med den inställningen blir kränkningarna något ännu värre – unga människors vardag.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.