Borås bör lägga extra-miljonerna på barnens språk

Ledare Artikeln publicerades
När Borås nu får extrapengar av staten för att motverka segregation och utanförskap bör fokus riktas mot det mest avgörande för framtiden: En god förmåga att tala och skriva det svenska språket. Bilden från SFI-utbildning i Skärholmen, Stockholm.
Foto: Pontus Lundahl/TT
När Borås nu får extrapengar av staten för att motverka segregation och utanförskap bör fokus riktas mot det mest avgörande för framtiden: En god förmåga att tala och skriva det svenska språket. Bilden från SFI-utbildning i Skärholmen, Stockholm.

Med blandade känslor har Borås stad att se fram emot rätt många extra statliga miljoner i stöd. När de väl kommer måste de användas väl riktat och smart. Sätt förmågan till svenska språket i första rummet.

 

Att språk är makt är vare sig någon nyhet eller omtvistat.

Ändå var det ett upprepande som hade sin plats när Liberalernas integrationspolitiska talesperson Gulan Avci yttrade det under Lördagsintervjun i Sveriges Radio förra helgen, apropå hur inte minst nyanlända kvinnor blir fast i patriarkala strukturer och därmed får svårare att komma över ”biljetten” in i samhällsgemenskapen, det svenska språket.

Lätt fascinerade åser vi valrörelsen närma sig där även Socialdemokraterna, 16 år efter Folkpartiets Lars Leijonborg, börjar agera språk-kramare, på onsdagen manifesterat genom arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johanssons utspel om att den som saknar tillräckliga språkkunskaper och inte heller läser SFI ska kunna bli av med socialbidraget. Sent vaknar syndaren.

Nu får Borås stad anledning att fundera på prioriteringarna; vad bryter utanförskap och segregation mest effektivt?

Borås stad tillhör nämligen de 32 kommuner som regeringen meddelar kan söka det särskilda stöd till ”områden som har socioekonomiska utmaningar”, och hos Borås CKS-enhet arbetar man redan med ansökningarna. Hur mycket pengar just Borås kan hoppas på är svårt säga, men totalt ska 1,35 miljarder fördelas för 2019 och därefter 2,2 miljarder årligen därefter.

Vän av ordning och utgiftskontroll frågar sig naturligtvis varför detta stöd alls är rimligt, eftersom just socioekonomiska faktorer vägs in i det ”vanliga” statliga stödet. Floran av riktade stöd till kommunerna börjar också anta djungeltäta proportioner.

Men med detta sagt, ska slantarna naturligtvis användas väl. Regeringen själv exemplifierar att de kan gå till ”sociala insatsgrupper, riktat stöd i skolan, jobbstöd, stöd till föräldrar med barn eller unga med brottsligt beteende, hembesök till förstagångsföräldrar, kameraövervakning...”.

Borås egen behovspalett är mycket bred. Men grundskolan och mer specifikt de mest utsatta barnens förmåga att uttrycka sig väl på svenska i tal och skrift är den långsiktigt mest avgörande faktorn för att bryta såväl utanförskap som segregation. Börja där.