Borås bör klara sig utan Löfvens förortsbidrag
Ett Sverige utan utsatta områden – det är regeringens ambition. Därför lovar man nu fördela 2,2 miljarder årligen fram till år 2028 till 32 kommuner som ska kunna ansöka om pengarna, vars syfte är att motverka segregation och utanförskap. Men vad regeringen samtidigt gör, är att de skapar incitament för kommunerna att inte göra allt för att begränsa denna segregation och utanförskap. För när kommunerna blir av med problemen har de inte längre möjlighet att behålla statsbidragen.
Samordningsminister Ibrahim Baylan (S) beskrev på tisdagen insatsen som den första i sitt slag någonsin. Man kan därför lätt få intrycket av att regeringen är särskilt ambitiös. Men i själva verket tog det två år att skapa en ny myndighet och sätta upp en lista över hur mycket pengar de berörda kommunerna ska få ansöka om. Satsningen lanserades ju av Stefan Löfven redan i Almedalen 5 juli 2016.
Det är en dag som denna värt att påminna om att antalet utanförskapsområden ökat som mest under socialdemokratiskt ledda regeringar. År 1990 fanns tre av polisen definierade utanförskapsområden för att 2004 öka till 136. Samma år tog dåvarande Folkpartiet fram en rapport som visade att det tillkom sju sådana områden per år under Göran Perssons sista mandatperiod. Alliansregeringen lyckades inte bättre de heller då antalen utanförskapsområden fortsatte att öka även under deras regeringstid, om än inte i den omfattning som under Perssons tid.
Regeringens nu lanserade plan för att eliminera utsatta områden sträcker sig alltså fram till år 2028 och Borås kan redan i år ansöka om cirka 11,6 miljoner kronor och 37 miljoner nästa år. De resterande åren kan kommunen, preliminärt, beviljas omkring 61 miljoner. Det kan låta lockande, men Borås stad bör ta en ordentlig funderare om man inte bör avstå från att ansöka om bidragen, om man inte kan definiera nya insatser som bör betraktas som extraordinära och gäller verksamheter som typiskt faller under statens ansvar.
Det är helt enkelt inte fler allmänt hållna miljardprojekt som gör skillnad i de utsatta områdena. Det är förstås heller ingen slump att annonserandet av det nya stödet kommer i valrörelsen, lika lite som med den halva miljard som Socialdemokraterna bara timmarna efter segregationsbidragen utlovade till ”de landsting som har störst utmaningar när det gäller tillgänglighet” i vården.
Under regeringens presskonferens på tisdagen var skolan ett återkommande tema. Bland annat angavs att personaltätheten bli högre och en idé om att dela ut frukostpåsar till eleverna i klassrummen lyftes fram. Visst, utbildning en nyckelfaktor i arbetet för att bryta utanförskap. Men det börjar också bli tröttsamt att skolan ständigt används som lösningen på alla samhällsproblem. Skolan är primärt till för att generera kunskap till eleverna. Dess uppgift är inte att vara utanförskapsområdenas socialtjänst.
Borås stad borde däremot införa nolltolerans mot icke-godkända betyg i nian. På Västra Hisingen i Göteborg har samtliga högstadieskolor höjt andelen elever som går ut nionde klass med godkända betyg och därmed kommer fler in på gymnasiet. Exempelvis var endast 33 procent av eleverna i årskurs nio på Sjumilaskolan behöriga till gymnasiet förra året. I år är uppemot 74 procent behöriga. På Ektorpsskolan i Norrköping lyfte man andelen behöriga från 72 till 91 procent senaste läsåret.
Innan Borås stad tar ställning till huruvida de ska ansöka om ännu en miljonkonfetti från regeringen borde de fundera på vad som verkligen ger resultat. Fokus bör vara varje enskilt barns skolresultat, synliga poliser som hjälper och ingriper snabbare än blixten, raka rör mellan bidrag och motprestation, uppfräschade boendemiljöer med fler upplåtelseformer och att fortsätta stärka kommunens enhet Centrum för kunskap och säkerhet.
Det är åtgärder som Borås stad bör klara utan ytterligare statsbidrag.
