Annons

BT:s krönikörer skådar i spåkulan för året som kommer.

Vad borde bli 2018 års mest angelägna inrikespolitiska fråga?
Ortsdatering • Publicerad 5 januari 2018
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Jenny Åkervall: Att minska klyftorna. Att satsa på utbildning och välfärd, att slå vakt om anställningstryggheten och anständiga löner. Men också att lyfta de svenska värderingarna som Socialdemokraterna, trots ett ofta kompakt borgerligt motstånd genom historien, skapat. Det handlar om kvinnors rättigheter, alla medborgares rättigheter och skyldigheter och nödvändigheten att ge alla lika förutsättningar att lyckas i ett solidariskt och tryggt samhälle.

Anela Murguz: Det får bli samma svar som i fjol. Trygghetsfrågan eftersom inga märkvärdiga åtgärder vidtagits. Inte sällan brukar man från politiskt håll skjuta ifrån sig ansvaret genom att hävda att Sverige i övrigt är tryggt och att otryggheten därmed är mest påtaglig för de som redan är kriminella. Men med det resonemanget sviker man de hederliga medborgare som tvingas utstå våldet i förorterna.

Annons

Andreas Johansson Heinö: Välfärdens finansiering. Jag vill se en offensiv borgerlighet som diskuterar både ökad privat finansiering och tydligare avgränsning av det offentliga uppdraget.

Lars Anders Johansson: Tryggheten. Det parti som tar gängkrigen och överfallsvåldtäkterna på allvar och presenterar en trovärdig politik för att komma till rätta med dem kommer att vinna väljarnas förtroende. Dit hör naturligtvis att komma till rätta med krisen inom polisen. Den myndigheten befinner sig i fritt fall.

PJ Anders Linder: Att se till att Sverige inte blir mer utan mindre av etniskt definierat klassamhälle, vilket kräver insatser på många områden: Kunskapsfokus och disciplin i skolan. Rimliga förutsättningar för polisen att värna trygghet, lag och ordning i hela samhället. Minskad invandring. Ny företagar- och bostadspolitik.

Marie Demker: Ojämlikheten i utvecklingen av hälsa, utbildning, ekonomi och välfärd mellan regioner, klasser, kön och åldrar borde stå i centrum. Sverige är i de flesta avseenden ett land med små skillnader mellan grupper, möjligheten att som individ förändra sin egen situation är stor. Men skillnaderna har börjat öka snabbt och vid sidan av orättvisorna mot individerna så påverkar det samhällsutvecklingen negativt på längre sikt om människor känner sig körda på förhand.

Lars Stjernkvist: Viktigaste frågan är att rädda oss från rädslan, den rädsla som är sprungen ur uppgivenhet och maktlöshet. Vi lever i många avseenden i den bästa tiden någonsin, men trots det känner sig många uppenbarligen maktlösa. De ser dystert på framtiden och saknar övertygelsen om att framtiden kan påverkas. Det är illa eftersom just tron på att det går att med demokratiska medel påverka utvecklingen är den viktigaste drivkraften i ett sunt samhälle.

Johanna Grönbäck: Sveriges stora reformbehov på en rad områden, främst på bostads- och arbetsmarknaderna. Detta är områden med otidsenliga regelverk som varit under hårt tryck och i reformbehov sedan långt före migrationskrisen. Men det är svåra frågor som sällan belönas av väljare, och den som tar i frågorna får starka intressegrupper emot sig.

Annons
Annons
Annons
Annons