Mellan sex och sju kronor per portion i Ulricehamn. Elva kronor i Mark.

– Jag kan inte förstå hur de andra kan ligga så högt, säger Lars Holmin (M), ordförande i kommunstyrelsen i Ulricehamn.

BT har granskat samtliga Sjuhäradskommuner och tagit fram uppgifter som visar hur mycket pengar som läggs på grundskolornars skolluncher. För att göra undersökningen så rättvis som möjligt har alla kostnader kring förvaring, transport och personal tagits bort. Det enda som har undersökt är den faktiska råvarukostnaden. Resultatet är allt annat än enhetligt.

I Marks kommun läggs exakt elva kronor i snitt för varje elev som äter. Borås är inte långt efter på 10,64 kronor. I andra änden av undersökningen återfinns Ulricehamn.

Dock använder sig kommunerna av olika sätt att räkna. I Ulricehamn budgeterats det alltid med att 100 procent av eleverna äter. Då är kostnaden per portion sex kronor. I Borås räknar man med att 85 procent äter. Medan Mark betalar för varje portion som går åt.

– Det betyder att våra skolor egentligen har högre budget även om vi sätter av sex kronor internt, säger Birgitta Nilsson, kostchef i Ulricehamn.

Resultatet visar ändå att Ulricehamn hamnar längst ner i undersökningen.

Lars Holmin säger att han är förvånad över siffrorna.

– Vi har samma upphandlingsavtal som Borås. Så vi handlar ju till samma pris.

Lars Holmin säger att man inte får stirra sig allt för blind på siffror. I stället framhåller han de satsningar inom effektiviseringar som kommunen har gjort de senaste åren.

– Vi har jobbat stenhårt med att effektivisera arbetet. Barnen i Ulricehamn får bra och näringsrik mat i dag. Vi får besök från när och fjärran som vill se hur vi arbetar.

Annika Unt Widell är projektledare för lobbyorganisationen Skolmatens vänner. Hon säger till BT att hon får sig en smärre chock när hon får höra vad kommunerna betalar.

– Det är skamligt. Jag blir förbannad och det står jag för. I dag är skolan kommunaliserad och då varierar matkvaliteten i landet.

Hon menar att kommunerna borde ha en råvarukostnad på runt tio kronor per lunch. Men Mattias Josefsson (S), vice ordförande i kommunstyrelsen i Ulricehamn, håller inte med.

– Det finns ju inget självändamål i att betala mer. Vi har gjort rationaliseringar och hittat ett smart sätt att göra mat.

I Marks kommun håller man med om att det är svårt att jämföra siffrorna kommunerna i emellan.

– Till exempel kan en kommun som Göteborg beställa större volymer och därmed få ner kostnaderna för varje enhet, säger Eva Appelqvist, kost- och städchef i kommunen.

Hon säger att Marks kommun försöker satsa på ekologiskt att det ska finnas vegetariska alternativ.

– Det finns redan alternativ på några skolor i dag. Från regeringens håll har man satt som mål att 25 procent ska vara ekologiskt. Och det är något vi strävar emot.

Eva Appelqvist säger att Mark försöker arbeta så mycket som möjligt med kvalitet.

– Vi köper så mycket svenskt kött som möjligt. Sedan har vi till exempel dragit ned på korv då det innehåller mycket fett.