Borås

Krematoriet måste öka kapaciteten

Allt fler i Sjuhärad väljer kremering vid sista vilan. Belastningen är så hög att Borås krematorium nu tvingas att investera miljonbelopp i ytterligare en ugn för att inte riskera att sakna kapacitet i framtiden.

Borås
Foto:

– Gör vi inget nu skjuter det i taket 2018, säger Lars Öhrn, kyrkogårdsavdelningschef.

I dag har Borås krematorium en ugn igång och varje år görs cirka 1 600 kremeringar.

Hade upptagningsområdet endast varit Borås hade verksamheten varit tillräcklig. Men Borås servar flera mindre områden och antalet kremeringar bara ökar och ökar. Normalbelastningen på en ugn är 1 100–1 200 kremeringar per år.

– Det vill säga vi kör ugnen för hårt. Varje år har vi underhållskostnader på cirka en miljon kronor. Och jag tycker inte att det går att försvara eftersom vi har en begravningsavgift att ta hänsyn till, säger Lars Öhrn.

Problemet med krematoriebrist finns i hela Sverige. I Skara stift är det Borås, Göteborg och Alingsås som har särskilt hög belastning.

Samarbeten områdena mellan har därför varit uppe för diskussion. Önskan har funnits att bilda någon form av krematorieförening i hela stiftet, för att kunna samverka och hålla ned kostnader.

Men för detta krävs beslut vid kyrkomötet, Svenska kyrkans högst beslutande organ.

– Och de har sagt att de inte kommer att ta tag i frågan innan 2013. Den tiden kan vi inte vänta. Antalet kremeringar bara ökar och gör vi ingenting nu skjuter det i taket 2018, säger Lars Öhrn.

Borås kyrkogårdar har därför tagit beslut om att investera i en renovering av den befintliga ugnen, men också att bygga till en ytterligare.

– Vi projekterar i år och beräknar att bygget inleds i juli nästa år.

Kostnaderna för ugnarna beräknas till cirka 20 miljoner kronor – en dyr men nödvändig investering, enligt Lars Öhrn. De områden som Borås servar i dag har även fått teckna avtal.

– Det handlar om ekonomi och ger oss en säkerhet i och med att det är en sådan dyr investering.

Av 100 begravningar i Borås, är i dag 80 kremeringar och 20 jordbegravningar.

Varför kremeringar har ökat så mycket de senaste åren tror Lars Öhrn beror mycket på att olika generationer har olika synsätt. Men också att människor i dag i högre grad reser och bosätter sig på andra orter.

– Generationer tillbaka hade man flera familjegravar att sköta. I dag flyttar man runt mer och vill inte känna dåligt samvete för gravplatser hemma. Då väljer man hellre skötselfria alternativ som minneslund. Det har vi bara för urnor och då styrs det naturligt mot kremering.

I våras kom en ny lag som säger att jordbegravning eller kremering måste ske max en månad efter dödsfallet.

Kommer ni få problem att följa lagen i och med den höga belastningen?

– Nej, vi har precis byggt ett till kylrum. Vi ska klara 30 dagar.