Karin Samuelsson: Jag är så trött på miljöfrågor

Borås Artikeln publicerades

Hej, jag är en miljömupp. Det här är mina bekännelser.

Jag är så himla trött på miljöfrågor.

Jag är trött på att tänka på miljön. Jag är trött på att prata om miljön. Och jag är trött på att vara ett vandrande dåligt samvete hela tiden.

Det blir man nämligen, som miljömupp. Ett grått regnmoln i ett hörn på festen, en odräglig Bror Duktig som till sist inte ens blir bjuden längre bara för att man inte kan bete sig som folk.

Att bete sig som folk, det är väl att köra bil och bygga ut köket. Och poppa iväg till Barcelona lite snabbt sådär över helgen för att det är så skönt med ett break i den grå vardagen.

Allt detta tjat om att sluta flyga och sluta äta kött och sluta åka bil och sluta shoppa, det är jag också trött på. Allt verkar så himla negativt och skamligt och tråkigt i den där miljösmarta framtidsvisionen.

Vi miljömuppar pratar visst bara om förbud och begränsningar och allt vi avstår. Som om vi vore nåt slags asketer, fast vi i själva verket har det rätt trevligt. Man mår bra och blir glad av att röra på sig i stället för att ta bilen. Man slipper en hel del stress om man drar ner på konsumtionen. I stället kan man ha tid att läsa böcker och odla trädgården och umgås med sina ungar för omväxlings skull. Såna saker.

Jo förresten, att inte flyga, det är tråkigt. Det är bara att erkänna. Det går fint att åka tåg men det är svårt att komma längre än Europa. Men en flygresa är det miljövärsta man kan ta sig för som privatperson, och det är svårt att bortse ifrån – om man har råkat lära sig det.

Och därför är jag allra mest trött på att ansvaret för att rädda miljön tycks ligga på varje enskild medborgares goda vilja.

Visst, det snackas en massa om klimat och miljö, men när det blir verkstad händer plötsligt helt andra saker.

Som att Arlanda ska byggas ut för att på sikt klara 70 miljoner resenärer om året, en ökning med 250 procent. Som att flygplatser runt om i landet får kommunala skattepengar för att täcka sina förluster. Och att en helt ny flygplats ska byggas i Sälen, för att locka fler skidresenärer. (Vilken snö de ska åka skidor på, det kan man ju undra.)

Vad ska man då tro, när man samtidigt uppmanas att avstå flygresan (eller ställa bilen, eller skippa köttet)? Är det allvar med miljön eller inte? Jag skulle bra gärna vilja veta hur lite enskild god vilja ska kunna väga upp samhällets massiva satsning åt andra hållet.

Ja, och så ska man stå där som miljömupp, mitt bland storsatsningar och glada nyheter, och ska skrika stopp och belägg.

Det är inte måttligt vad jag är trött på det.

Mera

Fyra frågor om flyget och miljön

All världens bilar och kolkraftverk är väl ändå värre än flyget?

Ja, de släpper ut mer koldioxid. Men inga utsläpp ökar så snabbt som flygets. Och för dig som enskild är det lättaste sättet att minska koldioxidutsläppen att avstå att flyga.

Men jag tar ju cykeln till jobbet, då jämnar det väl ut sig?

Vi behöver avstå både bilen och flyget, tyvärr. Dessutom: En resa för en person tur och retur till Thailand ger mer än dubbelt så stort koldioxidutsläpp som att pendla med bil två mil om dagen ett helt år. Det blir mycket cykling.

Men om jag klimatkompenserar min flygresa?

Det är bra. Men många klimatkompensationsprojekt är tveksamma. Det är svårt att veta om de verkligen leder till minskade utsläpp, och också svårt att veta om det inte är åtgärder som skulle skett ändå.

Men i framtiden kan man väl flyga på biobränsle?

Säkert, i viss mån. Men tillgången kommer att vara begränsad, eftersom marken ska räcka till att producera mycket annat än biobränslen – till exempel mat. Det kommer inte att räcka till all flygtrafik, särskilt inte om den fortsätter öka som idag.

 

Källa: Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, WWF.

Visa mer...