Hotet mot allergikerna
Därför är pollenprognoser lika viktig för allergiker som det är bra att veta vilket väder det ska bli för att kunna välja rätt kläder. Pollen är dessutom den absolut vanligaste allergiformen i Sverige. Omkring 25 procent av landets befolkning har någon form av pollenallergi.
Pollenprognosen är, trots nyttan, en verksamhet som ständigt står under hot om nedläggning, vilket Borås allergiker fått erfara. För några år sedan försvann rapporteringen från Borås, ingen var villig att skjuta till pengar för servicen. I år var det på vippen att hela Norrland blev utan pollenprognos när Umeåstationen var nära att läggas ner.
Martina Frödin är ordförande i Astma- och allergiförbundets lokalförening i Borås, hon är inte själv pollenallergiker däremot hennes barn.
– Pollenprognosen är en bra service. I vår familj använder vi den mer för att få en bekräftelse på vilken typ av pollen som är på gång, vilket i så fall kan förklara varför man är trött.
I dag finns de närmaste mätstationerna i Göteborg och i Jönköping. I Martina Frödins familj hämtas informationen om pollenhalter från Göteborgsmätningarna, vilket blir ett grovt instrument att luta sig mot.
– Göteborg är tidigare än oss därför stämmer inte den mätningen speciellt bra, det blir mer som en indikation, säger Martina Frödin.
På Astma- och allergiförbundet jobbar man ständigt med att försöka få till en långsiktighet i verksamheten kring pollenprognoser, bland annat genom att uppvakta politiker och beslutsfattare. I dag lever pollenprognoserna ur hand i mun och det är ekonomin som styr, beslut om det ska skjutas till pengar för pollenmätning tas från år till år. Det är lite av slump som avgör vilka mätstationer som blir kvar.
– Det är en skör verksamhet som ständigt är under hot. Nästa år kanske det inte finns någon, det vet man inte, säger Marianne Jarl, ombudsman på Astma- och allergiförbundet.
I dag mäts pollen vid 17 platser från Umeå i norr till Malmö i söder. Stationerna drivs mestadels av entusiaster och pengarna kommer från olika håll, till exempel landsting. Enligt Astma- och allergiförbundet skulle det kosta staten cirka tre miljoner kronor årligen att hålla 25 mätstationer i gång plus att göra prognoser.
– Med 25 mätstationer fördelade över hela landet skulle man kunna ge pollenallergiker en bra service, säger Marianne Jarl.
Med ett klick på mobilen kan Ebba Larsson, till vänster, och Moa Frödin få en prognos över pollenhalten. ”Jag kollar nästan dagligen”, säger Ebba Larsson.
Pollenallergi
Pollenallergi kallas också för hösnuva och ger besvär när man kommer i kontakt med pollenkorn. Pollensäsongen pågår från tidig vår till sen höst.
Hur svåra besvär man får beror på hur mycket och vilka typer av pollen som finns i luften. Det vanligaste är att man reagerar på björkpollen och gräspollen. De flesta blir hjälpta av de receptfria mediciner som finns mot pollenallergi, men en del kan få astma och behöver då få behandling av läkare mot den.
Besvären börjar för det mesta i skolåldern eller i tidig vuxen ålder, men brukar bli lindrigare med åren. Pollenallergi är ofta ärftlig, men behöver inte vara det.
De vanligaste allergiframkallande pollensorterna i Sverige kommer från lövträd, främst björk, al och hassel samt gräs och gråbo.
Sporer som kommer från ormbunkar, mossor, alger och svampar kan också framkalla allergier och astma.
Vanliga symtom vid pollenallergi är: nysningar, nästäppa, rinnande/svidande/kliande ögon, klåda i hals och gom, astmatiska besvär, trötthet, och huvudvärk. Man kan också få hosta och retningar i luftrören. I svåra fall kan astma utvecklas.
Källa: Sjukvårdsrådgivningen och Astma- och allergiförbundet
