Här helas han inom Svenska Kyrkan

Borås Artikeln publicerades

Läkaren Anna Aronsson får inte tala med sina patienter om sin tro på Gud. Men som medhjälpare i helandegudstjänsterna kan hon förena rollerna som vetenskapligt utbildad och troende – och känner ingen konflikt.

Gudstjänster med den här inriktningen hos en rörelse inom Svenska kyrkan är nytt och ovant, men har varit desto vanligare hos många andra fria samfund.

BT är med i Lutherska missionskyrkan, där Anna Aronsson tillsammans med Ruth Grimheden, Mona Wicklén och prästen Åke Danielsson bildar ett av de sex närvarande omsorgsteamen.

Evenemanget är stillsamt, men inte stelt eller gravallvarligt. Alla skrattar lite åt Danielssons replik ”Våra omsorgsteam kan inte bota ens en förkylning, det är vår Herre som kan”.

Ett ungt par sjunger stillsamt nästan hela tiden, som ett mantra, medan teamen tar emot de hjälpsökande i alla åldrar. Man tar god tid på sig med varje person. Omsorgen tar sig uttryck i handpåläggning, kramar, gemensam bön och stilla samtal som ingen utanför kretsen hör. Det blir mycket känslor och tårar. Hjälparna håller påpassligt fram pappersnäsdukar och prästerna har sin vigda olja för smörjelse i beredskap.

Ingen konflikt
Anna Aronsson säger själv att hon inte har svårt att förena sin läkarroll med sin djupa kristna tro. På sitt vanliga jobb känner hon sig ofta vägledd till rätt beslut, fast där får hon inte erbjuda patienterna någonting från det andliga medicinskåpet. I kyrkosalen är detta fritt fram.

– Gud använder naturligtvis doktorer också. Ibland går han utanför de naturlagar han skapat och då sker mirakler. Det har jag själv upplevt, framförallt under mina två år som läkare i Kongo, berättar hon för BT inför helandegudstjänsten.

– I omsorgs-teamen är jag förbedjare, men använder naturligtvis också mina kunskaper som doktor, säger hon.

Anna Aronsson har själv fått erfara hur extra känsligt det kan vara när en troende läkare uttalar sig i ämnet tro kontra vetande.

Blev anmäld – men friades
Hon blev anmäld till socialstyrelsen när hon i en intervju sagt något i stil med ”min vetenskapliga kunskap är begränsad, men Herren vet allt om oss.”

– Till slut kom utslaget från socialstyrelsen som friade mig helt. Hade jag fällts så var min plan att åka till Zaire igen och återuppta mitt läkarjobb där. Men så blev jag kvar i Sverige istället, säger hon.

Men finns inte risken att de som inte känner sig helade blir besvikna och ännu mer beklämda?

BT frågar Martha Svensson, en av de som begärt förbön, fast hon skakar på huvudet.

– Det finns kristna som är och förblir sjuka hela livet utan att tappa tron. Det är inte alltid man blir botad, säger hon. Och tillägger att hon går faktiskt till den vanliga doktorn också.

– Människan består ju av både kropp och själ. Här råder en sund andlig miljö där jag kan lämna över mina problem, säger hennes make Per-Åke sedan de lämnat gudstjänsten och gått ut på Kungsgatan.

Efter två timmar, på utsatt tid, har alla som köat till förbönen hunnit få komma till. Funktionärerna får slutligen lite omsorg de med i form av en liten välsignelse från de närvarande prästerna.