Maskinföraren: ”Man får vara försiktig”
Det är torrt i mossan där Dan Törnblad befinner sig för att gallra skog. Men på skördarens stora däck finns ändå spår av fukt.
– Det här är ett bra område, det är ganska fuktigt. Jag ska gallra på 47 hektar, och det mesta ser ut så här, säger han.
Här kan han jobba, trots torkan. Men slirskydden, kedjorna som normalt sitter på däcken, är borttagna för att undvika gnistbildning mot stenar.
– Det försvårar avverkningen, för det är lättare att maskinen kanar om den inte har skydden. Här är marken plan så det gör inte så mycket, men sluttande marker går knappt att jobba på nu, säger han.
När det är så här torrt krävs samråd inför varje dags arbete. Andreas Lennartsson är inköpare på Sydved, och han stämmer av med maskinförarna om det går att fortsätta arbeta.
– Maskinföraren har bäst koll på hur det förändras i markerna. Jag skulle aldrig nånsin käfta emot om Dan eller någon annan säger att det inte går att köra på ett område, säger Andreas Lennartsson.
Dan Törnblad har varit igång med maskinen sedan före klockan sex på morgonen. Genom att jobba undan så mycket som möjligt innan daggen lättar och solen värmer upp minskar riskerna. Efter dagens arbete dröjer han sig också kvar och dubbelkollar så att det inte pyr någonstans.
– Och så får man vara noga med hur man parkerar maskinen. Den är varm efter en dags arbete, då ställer man den ju inte vid torrt granris, säger han.
När det är så torrt att beredskapen höjs är det också regel att ha med extra skumsläckare, som kan användas om en eld skulle flamma upp.
En regnskur kan räcka för att minska risken för att gnistor ska få fäste. Men en åskskur som följs av värme och vindar igen hjälper inte så länge.
– Om det ska bli bättre på lång sikt behövs rikliga mängder regn nu, säger Andreas Lennartsson.
