Ledare: Nytt syre med nytt styre i Borås

”Vi föredrar att inte sälja skinnet innan björnen är skjuten”, sa Bondeförbundets Gunnar Hedlund inför riksstämman i Halmstad 1950. Det rådet gäller även nu.

Ändå bjuder den opinionsmätning som BT publicerar i dag tillsammans med Radio Sjuhärad och SVT Väst på en föraning om vilka omprövningar som väntar i Borås kommuns styre.

500 boråsare tillfrågades av opinionsinstitutet Novus via telefon 1-12 augusti och deras svar gav de rödgröna partierna 43,2 procent och Alliansens 37,7. Men medan det rödgröna tappet jämfört med valet 2014 är 4,5 procentenheter, är Alliansens endast 0,8.

Socialdemokraternas stöd sjunker mindre här än på riksplanet, från 33,3 procent till 31,2, Moderaterna tappar ungefär lika mycket, från 21,8 procent i valet till 19,8 i opinionsmätningen.

Sverigedemokraternas stöd i Borås kommun ökar påtagligt och i linje med den nationella nivån från valets 11,3 procent till 16,6.

Ökar gör även Liberalerna, upp från 6,3 till 8,4 procent, Centerpartiet växer från 5,6 till 7,2 procent, liksom Vänsterpartiet, från 7,4 till 8,0.

De relativt sett största tappen ser Miljöpartiet och Kristdemokraterna ut att göra. KD skulle, om mätningen vore valresultat, ramla ur fullmäktige. Den vallag som riksdagen fattade beslut om i mars 2014 innebär i kommuner som Borås, med tre valkretsar, har en spärr vid tre procent av rösterna. KD:s 2,3 procent – att jämföra med 4,8 i förra valet – signalerar alltså dubbel dramatik.

Att MP i likhet med riksplanet skulle tappa stöd även här är inte att förvånas över. I Borås har mandatperioden präglats av stökig hantering av frågor som partiets företrädare haft roller i. MP faller från valets 7,0 till 4,1 procent.

Det vore inte orimligt om MP:s läge föranleder ett samråd om i vilket lag partiet hör hemma, i den röda, mer dogmatiska, eller tillsammans med de borgerliga, där individ har företräde framför System. Vi skulle kunna tänka oss att MP har upplevt BlåGrön samverkan i Västra Götalandsregionens styre som syrerikt och befriande. Det skulle kunna upprepas även i Borås.

Möjligen påverkas diskussionen av de personförändringar som sker inom MP. Det nya toppnamnet, Kjell Hjalmarsson, stod på tredje plats på listan 2014. Tvåan i förra valet, Hanna Bernholdsson, kandiderar inte och ettan 2014, Tom Andersson, står nu på plats tre. Nya tvåan Christina Waldenström har placerats upp från plats åtta, och nya fyran Anna-Karin Gunnarsson från plats tio. Femman Göran Larsson fanns inte på listan alls senast det begav sig.

Men att orka tänka nytt krävs av fler partier.

Sverigedemokraterna blir alltså av allt att döma även Boråsvalets stora vinnare. Partiet har professionaliserats, nya personer styr och ställer. Men det förändrar inte fundamenta. Förutom att det är ett parti som gör skillnad på Vi och Dom, har partiet i Borås visat att det inte är seriöst genom det ena märkliga ställningstagandet efter det andra. Partiets sympatisörer bör syna deras budget och program i sömmarna. Det spricker, och håller alltså inte för Alliansen att indirekt luta sig emot i ett – hypotetiskt – minoritetsstyre.

Men läget är ändå nytt. Om Allianspartierna var vilsekomna och syntes sakna lust att ta över styret 2014 är det mentala läget förändrat. Både L och KD skiftar ledande företrädare och Moderaterna, som måste vara draglok, visar en annan beslutsamhet. Då var M ett uttröttat regeringsparti. I dag är det Socialdemokraternas tur, och det synes ha smittat av sig även i Borås med en – hittills – rätt återhållsam valrörelse.

De uppgifter och de tuffa nypor som framtiden kräver av Borås förutsätter ett stabilt styre. Men det är inte liktydigt med att en upprepning av den okonventionella uppgörelsen mellan M och S som gällt innevarande mandatperiod är enda möjligheten.

Efter förra valet blockerades samtalen både av att Liberalerna inte ansåg att Vänsterpartiet borde delta i överläggningarna och att S inte förmådde att klippa banden till V.

Oavsett om KD klarar spärren eller inte bör Alliansen denna gång vara inriktat på att ta över styret, med en öppenhet mot MP. ”Största block” har betydelse. Men utan någon form av överenskommelse med S om budgeten riskerar de ändå nyckfullheter om SD skulle rösta rött när det passar dem. Här ligger förstås den största faran för Borås: ett styre utan styrkraft i en tid när den är särskilt efterfrågad.

I kväll väntar valdebatt på Sagateatern. Vad vi främst hoppas på att få höra är uttryck för vilja och uppriktighet. Politiken och partierna måste orka sålla bland budskapen och alla goda intentioner; var finns kärnan som man vill att väljaren ska bära med sig in i vallokalen?

Men lika nödvändig är alltså uppriktigheten; den dramatiska demografiska förändringen som Borås och Sverige står inför där färre ska försörja fler, där svårt skadliga skattehöjningar väntar om vi inte samtidigt kan effektivisera produktionen av välfärden – läs: färre anställda. Därtill nödvändigheten av att sluta släppa ut en enda elev ur grundskolan utan behörighet till gymnasiet, med allt vad det för med sig.

Skulle väljarna straffa en sådan glädjedödare? Nej, snarare tvärtom, om budskapet bottnar i en tillförsikt om att förändring både är möjlig och för något bättre med sig.