Flyktoro präglar danskt EU-val

Veckorna före val brukar lyktstolpar och busshållplatser vara tapetserade med olika politiska budskap. Men inför folkomröstningen den 3 december är det inte särskilt många "ja" och "nej" i staden.

Danskarna ska rösta om huruvida ett av fyra förbehåll - i princip undantag från ett visst EU-samarbete - ska ersättas med så kallade tillvalsordningar. Det aktuella förbehållet rör det rättsliga samarbetet inom EU. Ett ja i folkomröstningen betyder utökat samarbete, med till exempel EU:s polisorgan Europol.

Ingen terrordebatt

Morgonen efter terrordåden i Paris laddade Danmarks utrikesminister Kristian Jensen (V) upp ett videoklipp på Twitter.

Han säger "ja" och det gör hans borgerliga Venstre också. Samma val rekommenderar bland annat Socialdemokraterna sina väljare inför folkomröstningen.

Men efter en kritikstorm raderade Jensen sin tweet. Många tycker att det var osmakligt att försöka plocka politiska poäng mitt i sorgen och chocken efter dåden som tagit så många liv. Och sedan dess har många politiker varit försiktiga med att dra in terrorism i valdebatten, även om valet har tydliga kopplingar till det polisiära samarbetet i Europa.

Flyktingkrisen utnyttjas däremot av Dansk Folkeparti i nej-kampanjen.

Nej-sidan, där även det allra rödaste partiet Enhedslisten ingår, oroar sig för ett starkare EU där makt förflyttas från Danmark till Bryssel i viktiga frågor.

"Lite paradoxalt"

Ja-sidan uppmanar nu väljarna att hjälpa polisen genom att säga ja till totalt 22 förordningar, som innehåller samarbeten i frågor som bekämpning av människohandel och pedofilnätverk inom ramen för Europol. Utan ett ja kan Danmarks deltagande i Europol inte fungera, varnar ja-partierna - något som de flesta, även från nej-sidan, inte önskar.

Nej-partierna hävdar att Danmark kan ingå ett parallellt avtal för att behålla Europol. Men den vägen är osäker, varnar ja-sidan. Justitieministern och ja-förespråkaren Søren Pind (V) ser ett scenario där exempelvis Sverige sätter press på Danmark om ett särskilt parallellavtal om Europol ska förhandlas. Vad kräver Sverige i gengäld då? undrar han retoriskt i tidningen Politiken. Farhågan: Ett krav på större mottagande av flyktingar.

TT