Svenskt kött säkert kort i WWF-guide

Världsnaturfonden (WWF) duckar inte för den pedagogiska utmaningen att förklara sambandet mellan en oskyldig kycklingwok och människors hälsa. Organisationens årliga köttguide stämplar det thailändska kycklingköttet med en ledsen smiley. Känslomässiga analfabeter hjälps på traven av att den modslagna gubben är ilsket röd.

Anna Richert, hållbarhetsexpert på WWF, förklarar märkningen med att antibiotika används oreglerat i den thailändska kycklinguppfödningen, både för att öka tillväxten och förebygga sjukdomar.

"Riskerar hälsan"

Thailändskt kycklingkött säljs knappt i dagligvaruhandeln, utan förekommer främst på privata och offentliga restauranger, enligt WWF, som vill att offentlig sektor inför kvalitetskrav i upphandlingar.

Vegetariskt är bäst

Allra bäst är vegetariskt protein, till exempel baljväxter eller vegetariska köttsubstitut som tofu.

Köttguiden finns på WWF:s sajt och som mobilapp för att hjälpa konsumenterna på traven. Anna Richert säger att de som vill äta kött men vara på den säkra sidan ska hålla sig till svenskt kött, och gärna miljömärkt.

Vinden har vänt

Grisbonden Mats Sonander, som har en gård utanför Kävlinge i Skåne, förklarar hur den stränga svenska djurskyddslagstiftningen har slagit undan benen på många köttbönder, men att den samtidigt banat väg för en köttproduktion med så lite antibiotika i uppfödningen som möjligt.

De grisbönder som är kvar får nu bra betalt, säger han. Sloganen "svenska grisar har knorr" blev en väckarklocka för många konsumenter om skillnaden i uppfödningen.

TT