OECD ger recept för svensk skola

Det är OECD som står för både diagnos och recept, efter att den förra regeringen bad om hjälp.

Efter Pisachocken i december 2013, då svenska elever visade sig ha den sämsta kunskapsutvecklingen i hela OECD, bad alliansregeringen OECD att förklara vad som gått snett och vad som behöver göras. Inte för att det saknades teorier och idéer, utan för att få ett internationellt perspektiv.

Ministrar möter upp

I dag överlämnas hela analysen med uppmaningar av Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för Pisa. Med sig har han professor Graham Donaldson från Glasgow University och Marco Kools, analytiker vid OECD. De som tar emot rapporten är utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), gymnasieminister Aida Hadzialic (S) och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, tillika ordförande i den nyinrättade Skolkommissionen.

Kommissionen ska i sin tur, på basis av OECD-rapporten, sammanställa en att göra-lista för svensk skola. En första redovisning ska levereras till regeringen i januari.

Lärarna i fokus

Vad OECD har i sitt receptblock är i stora drag känt. Redan i februari i fjol sade Andreas Schleicher under ett Stockholmsbesök att Sverige först och främst behöver göra en ordentlig investering i lärarkåren, i form av högre löner och bättre karriärmöjligheter. Lärarna å sin sida borde ställa högre krav på eleverna.

Senare har OECD-experterna upprepat hur viktigt det är att vårda den arbetstyngda lärarkåren, men också att klyftorna mellan olika skolor och kommuner måste minska och att ett större samförstånd måste till mellan stat och kommuner/friskoleansvariga.

TT