Lögndetektor-test frikänner inte Ausonius

John Ausonius begärde under åtalets första dag i Tyskland att få ställas inför lögndetektor, i syfte att bevisa sin oskuld i mordrättegången. En lögndetektor, eller polygraf som det egentligen heter, mäter psykofysiologiska förändringar, till exempel svettningar i händer, pulsförändringar och andningsmönster.

Tre felkällor

Det finns tre huvudsakliga felkällor. En gäller att det är lätt att blanda ihop naturlig nervositet med tecken på lögn.

Det går också att lura en polygraf. I länder där polygraftest förekommer lärs sådant ut i olika sammanhang, bland annat till personal inom underrättelsetjänsten. Till exempel går det att framkalla stressreaktioner genom att spänna muskler i koppen.

Slutligen behöver personer med psykopatiska drag, tillskillnad från empatiskt fungerande personer, inte uppvisa någon nervositet alls. Känner man ingen stress över att skjuta någon, gör man det möjligen heller inte när man frågas ut om sådana handlingar.

"Greppar efter ett halmstrå"

Rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem har i studiesyften själv låtit sig genomgå ett lögndetektortest.

Sven-Erik Alhem menar också att den person som är van vid att ställas inför rättsliga förhör också sannolikt är mindre känslig för att få frågor av den typen riktade mot sig, delvis för att de blir bekanta med språket som används av polis och domstolsväsende.

Frågan är hur John Ausonius önskan att underkasta sig ett sanningstest bör förstås.

Oklart värde

Enligt Pär-Anders Granhag har polygrafen fått ett uppsving sedan elfteseptember-attackerna i USA 2001, och används i dag i ett 30-tal länder världen över i polisarbete, där ibland USA, Japan, Israel och Belgien och i Tyskland. Dock kan resultatet av sådana test aldrig ensamt användas som bevisföring under rättegång.

TT