TT-Inrikes

Extremt få funktionshindrade får jobb via LSS

TT-Inrikes Artikeln publicerades

Ett prioriterat mål med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är att de ska få jobb. Men bara 0,2 procent av de som var i LSS-verksamhet lyckades under ett år få längre anställningar, visar en ny studie från Socialstyrelsen.(TT)

Många människor som omfattas av hjälp enligt LSS, personer med kognitiv eller intellektuell nedsättning, har mycket svårt att kunna arbeta. Men inte alla. Och ett av de övergripande målen med LSS är att de som får stöd, när de hamnar i så kallad daglig verksamhet i kommunerna, ska kunna slussas ut i arbetslivet om de vill och kan.

Därför har Socialstyrelsen tittat på hur väl det målet uppfylls.

Resultatet är nedslående. Av de 33 800 människor som var i daglig verksamhet 2014 fick 0,2 procent - 72 personer - lönearbete i minst två år, visar studien, som är den enda i sitt slag som har gjorts.

Få har rutiner

– Det är väldigt lite. Jag blev förvånad över att de var så få, säger Karin Flyckt, sakkunnig på Socialstyrelsen, som bedömer att läget inte har ändrats i någon större utsträckning.

Det finns flera skäl till de klena framgångarna, anser hon. I studien noteras att mindre än 15 procent av kommunerna har avtal om hur LSS-verksamheterna ska samverka med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Endast 14 procent av kommunerna har skriftliga rutiner för kontinuerlig prövning av enskilda personers förmåga att arbeta eller praktisera.

Inlåsningseffekt

– Utan rutiner är chansen mindre att upptäcka förmågan hos den enskilde att arbeta, säger Flyckt.

För vissa funktionshindrade, som har en vilja och förmåga att jobba, blir den dagliga verksamheten i själva verket kontraproduktiv.

– För dem som vill och kan gå vidare till en löneanställning så blir det en inlåsningseffekt. Sedan vet vi att det finns personer som har en nedsatt arbetsförmåga och där daglig verksamhet är den mest optimala, säger Flyckt.