Eko från 30-talet i dagens försvarsdebatt

Det är nästan märkligt hur historien har en förmåga att upprepa sig och parallellerna bli tydliga. Den senaste tiden har det framkommit uppgifter om att den svenska armén i dag i stort sett består av en brigad om 5 000 soldater som vid ett anfall mot landet ska skydda oss tills hjälp kommer från våra grannar och i praktiken Nato.

Civilförsvaret har drabbats av ännu hårdare nedskärningar än militären och det kommer att ta flera år att bygga upp det igen, avslöjade försvarsminister Peter Hultqvist (S) nyligen. De flesta riksdagspartierna är överens om att totalförsvaret snabbt måste rustas och det ena budet är högre än det andra.

Halvering av särintresset

Försvarsbantningarna inleddes på allvar, och inte bara i Sverige, när Warszawapakten imploderade, Berlinmuren föll och Sovjetunionen upplöstes. Många politiker såg möjligheten att lägga försvarspengarna på annat. Förrförre statsministern Göran Persson (S) konstaterar i sina memoarer att under hans tid i regeringen halverades försvarsanslagen och riksdagens försvarsutskott såg han som överflödigt. Efterträdaren Fredrik Reinfeldt (M) fortsatte på samma spår och kallade den svenska militären för ett särintresse bland flera andra.

I början av 1920-talet var bilden på flera sätt identisk. Första världskriget, som krävt omkring 20 miljoner människors liv, var slut och slagordet "Aldrig mera krig" flög över världen. FN:s föregångare Nationernas förbund bildades 1920 och känslan av fred och säkerhet hade sannolikt aldrig varit större. För svensk del innebar försvarsbeslutet 1925 att kostnaderna på 182 miljoner kronor 1914 drogs ner till 107 miljoner, en minskning med 41 procent.

Saknas grundstruktur

I mitten av 1930-talet påbörjades återuppbyggnaden men det svenska försvaret hade inte på långa vägar hängt med i den tekniska utvecklingen av krigsmaterial, främst i Tyskland. Då som nu diskuterades hotbilden mot landet och de som ville tona ner den vann debatten.

Lögn om beredskapen

I augusti 1939, bara dagar före andra världskrigets utbrott, höll statsministern Per Albin Hansson ett tal på Skansen där han bland annat slog fast "vår beredskap är god". Något måste sägas för att lugna svenska folket, men det var förstås en lögn.

Tar lång tid

Problemet är att det på kort sikt inte räcker med mera pengar för att bygga upp försvarsförmågan, påpekar Fredrik Bynander, chef för Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet. Även om det kallas in flera värnpliktiga så saknas befäl som kan utbilda dem.

Att få tillbaka försvarsförmågan, inklusive civilförsvaret, på samma nivå som för några decennier sedan kommer att ta mycket lång tid, påpekar han.

TT