Svenska företag känner av lirakris

Riskerna med att göra affärer med Turkiet har ökat. Sedan den turkiska valutan gick genom golvet tidigare i somras har EKN tvingats till att försämra landets rating vid försäkringar över exportaffärer. På den stegrande sjugradiga riskskalan befinner sig nu Turkiet på fem, ett snäpp högre än före krisen.

Vaksammare bolag

Att insatserna har höjts märks nu även i Sverige, enligt Victor Carstenius.

Myndighetens huvuduppgift är att försäkra svenska utlandsaffärer. Hittills i år har EKN garanterat export till Turkiet värd en halv miljard kronor, vilket kan jämföras med 2,9 miljarder för helåret 2017. Sammantaget uppgår myndighetens utestående försäkringar mot Turkiet till 5,4 miljarder kronor.

Att dra några längre slutsatser om statistiken är dock svårt, enligt Carstenius.

Centralbanken utmanar presidenten

Turkiet som tidigare varit ett stjärnskott bland tillväxtekonomierna har till stor del finansierat uppgången genom utländska lån, oftast tagna i dollar.

Sedan lirans värde djupdykt har dessa krediter dock kommit att bli en dyr affär och oroar en redan skakig marknad. För att lugna investerarna och stilla kapitalflykten har landets centralbank nyligen höjt styrräntan markant. Därmed har det blivit mer fördelaktigt att behålla turkiska tillgångar vilket fått liran att stabiliseras något.

Landets ekonomi är dock även fortsättningsvis turbulent, med tydliga risker i handelskonflikten med USA samt president Erdogans återkommande försök att underminera centralbankens oberoende. Men det finns en styrka i att landet hittills lyckats undvika en dikeskörning, enligt Carstenius.

TT