Protester rasar i minst 40 iranska städer

Iran Artikeln publicerades
Demonstrationer i staden Isfahan i Iran på lördagen.
Foto:
Demonstrationer i staden Isfahan i Iran på lördagen.
Bilister köar till bensinstationer i huvudstaden Teheran under fredagen.
Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Bilister köar till bensinstationer i huvudstaden Teheran under fredagen.
En stillbild från den statliga tv-kanalen Irib visar en mindre eld som anlagts av demonstranter i staden Abadan på lördagen.
Foto: Irib via AP/TT
En stillbild från den statliga tv-kanalen Irib visar en mindre eld som anlagts av demonstranter i staden Abadan på lördagen.

Våldsamma protester sprider sig över Iran.

Byggnader sätts i brand, och det rapporteras om skott mot demonstranter.

Minst två personer har dödats och flera har skadats.

På sociala medier sprids overifierade bilder och videoklipp som sägs visa demonstranter sätta eld på byggnader och polisfordon, människor som skanderar "död åt diktatorn" och drabbar samman med polis. Porträtt av den högste ledaren ayatolla Ali Khamenei bränns upp.

Inläggen avfärdas som "falska nyheter" i statliga medier, som dock rapporterar att protester nu pågår i minst 40 städer.

– Människor är väldigt arga här i (staden) Shiraz. Jag hörde skott. Hundratals människor är ute på gatorna. De brände en polisbil i morse, säger ett vittne som vill vara anonymt till nyhetsbyrån Reuters.

I Sirjan i centrala Iran uppges demonstranter ha attackerat och försökt sätta eld på ett bränslelager. Men de hindrades av polis.

En person dödades och flera skadades i tumultet, oklart hur, skriver den halvstatliga nyhetsbyrån Isna. Enligt Mohammad Mahmodabadi, guvernör i Sirjan, hade polis fått order om att endast avlossa varningsskott. Det finns dock rapporter om civilklädda beväpnade män som öppnat eld, skriver Reuters.

"Flera skottskadade"

Även i städerna Abadan, Ahvaz, Bandar Abbas, Birjand, Birjand, Isfahan, Birjand, Khorramshahr, Mashhad och Shiraz har protester genomförts.

I staden Behbahan har minst en demonstrant dödats, enligt BBC. I Ahvaz har en bank satts i brand och i Khorramshahr rapporteras flera personer ha skottskadats när de angreps av "oidentifierade beväpnade individer", rapporterar statlig tv enligt nyhetsbyrån AFP.

I flera städer har bil- och lastbilsförare blockerat vägar.

Utlösande för de omfattande protesterna var att priset på bensin höjdes med drygt 50 procent på fredagen samtidigt som ransoneringskort infördes. Den 50-procentiga höjningen avser 60 liter per månad och fordon. För varje tankad liter därutöver blir prishöjningen 300 procent.

Ekonomisk oro

Prishöjningen kommer efter en längre tid av ekonomisk oro i landet som haft svårare att sälja sin olja sedan USA drog sig ur kärnenergiavtalet, som slöts med Iran 2015, och återinförde sanktioner.

Irans president Hassan Rohani har sagt att syftet med bensininitiativet är att höja befolkningens livskvalitet. Vinsten från prishöjningen ska delas ut till omkring 18 miljoner hushåll månadsvis. Men i Iran uttrycks oro för att det höjda bensinpriset kommer att leda till högre pris på andra varor.

Många iranier har en tuff ekonomi, inte minst på grund av sanktionerna.

– När bensinpriset går upp så går priset på andra varor upp. Och jag tror inte att utbetalningarna kommer att täcka skillnaden, säger 48-åriga Said till det Qatarbaserade tv-bolaget al-Jazira.

Inrikesminister Abdolreza Rahmani Fazli säger i statlig tv att säkerhetsstyrkor kan komma att beordras ut.

– Säkerhetsstyrkorna har än så länga visat återhållsamhet och funnit sig i protesterna. Men eftersom vi prioriterar människors trygghet och säkerhet kommer de att fullfölja sitt uppdrag om attackerna mot offentlig och privat egendom fortsätter.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om begränsning av bensin.

Fakta

Fakta: Kärnenergiavtalet med Iran

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1", det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Överenskommelsens syfte är att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det gav insyn i Irans atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj förra året beslutade president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot Iran. De övriga länder som undertecknat avtalet – samt EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.

Sent i våras, ett år efter det att USA lämnat kärnenergiavtalet, bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden. Beslutet innebär att Iran inte tänker följa begränsningarna om anrikning av uran samt lagring av sådant och av tungt vatten.

Visa mer...