Ansträngd iransk minister sökte stöd för avtal

Iran/Sverige Artikeln publicerades
Demonstration på Mynttorget i Stockholm mot Irans utrikesminister Javid Zarifs besök i Sverige.
Foto: Karin Wesslén/TT
Demonstration på Mynttorget i Stockholm mot Irans utrikesminister Javid Zarifs besök i Sverige.

Irans utrikesminister Javad Zarif möttes av protester under sitt Sverigebesök, ett besök som syftar till att rädda det vacklande globala kärnenergiavtalet.

Hans kollega Margot Wallström (S) säger att deras samtal var "rakt och uppriktigt" och innehöll skarpa fördömanden av Teherans hantering av mänskliga rättigheter.

Zarif företräder ett land som är hårt kritiserat för bristande rättssäkerhet, diskriminering av kvinnor samt tillämpning av tortyr och dödsstraff. Den senaste tidens hårda domar gentemot mr-aktivister, dödsstraffet i stort och den dödsdömde svenskiranske forskaren Ahmadreza Djalali stod högt på agendan vid mötet på UD, enligt Wallström.

– Vi precis som andra EU-länder är emot dödsstraffet och vi menar att det i det här fallet i första hand måste omvandlas till ett fängelsestraff, säger hon om Djalali.

TT: Och vad fick du för respons?

– De lyssnar på det här och vi kommer att fortsätta framföra våra synpunkter.

De båda ministrarnas framträdde dock inte tillsammans, till skillnad från förra gången Zarif besökte Sverige för tre år sedan.

I rävsax

Träffen skuggades av den allvarliga situation som råder för det kärnenergiavtal som slöts mellan Iran och den så kallade P5+1-gruppen (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland, USA och Tyskland) 2015. Uppgörelsen syftar till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen och ger insyn i landets atomenergiprogram i utbyte mot lyfta sanktioner.

USA:s president Donald Trump, som redan under valrörelsen 2016 sågade överenskommelsen, backade i fjol ur den och återinförde sanktioner mot Iran. Detta sätter många europeiska länder i en rävsax, eftersom de har handel med båda länderna. Under sommaren har ett frustrerat Teheran återupptagit sin anrikning av uran.

– Det är en räddningsaktion vi håller på med, konstaterar Wallström och understryker att uppgörelsen har Sveriges fulla stöd.

Ur Irans perspektiv är det främst den uteblivna handeln som väcker ilska. Inom EU diskuteras nu en mekanism som ska hjälpa bolag som, trots USA-sanktionerna, vill etablera sig i eller handla med Iran. Men EU vill samtidigt att Iran ska vidta åtgärder som motverkar penningtvätt.

Wallström är mycket kritisk mot USA:s agerande och svarar svävande på frågan om huruvida kärnenergiuppgörelsen går att rädda.

– Ja, det vill vi tro, vi jobbar för det.

Stärka de hårdföra?

Iranavtalet har de senaste åren setts som helt väsentligt för nedrustning och avspänning i regionen. Om det kollapsar finns det risk att de hårdföra krafterna i Iran stärks, enligt Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Javad Zarif var med och förhandlade fram avtalet och han har fått väldigt hård kritik för det på hemmaplan. I våras lämnade han till och med in sin avskedsansökan, men fick stanna kvar, säger hon.

Hammargren påpekar att hårdföra krafter i Teheran har hotat med att stänga Hormuzsundet, om Irans sjöfart skulle blockeras där. Samma krafter skulle också kunna vara redo att backa ur ickespridningsavtalet (av kärnvapen) i ett uppskruvat läge. Skulle USA:s press öka kan det hjälpa hårdföra och ärkekonservativa krafter att samla nationalistiskt stöd.

Skarpa protester

Vid träffen på UD diskuterades även det svenskägda, brittiskflaggade fartyget Stena Impero, som beslagtogs av Iran i juli. Enligt Wallstrom finns det hopp om en snabb lösning eftersom en iransk oljetanker som beslagtogs av den brittiska marinen i juli nu fått lämna Gibraltar. Övertagandet av Stena Impero ses allmänt som vedergällning för agerandet i Gibraltar.

Javad Zarif möttes av stundtals tumultartade demonstrationer i Stockholm. Skarpa protester från exiliranier motades tillbaka av polis rustade med batong, när dessa försökte röra sig mot utrikesdepartementet. Vid demonstrationen på Mynttorget fanns plakat med texten "Kicka ut Zarif" och "Medlem i terroristfamilj".

Stockholmspolisen uppger för TT att tre personer omhändertogs för störande av ordning. Ingen ska ha gripits och ingen skadats.

Innan han kom till Sverige hade Javad Zarif besökt Finland och han ska resa vidare till Norge.

 

Fakta

Fakta: Kärnenergiavtalet med Iran

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Överenskommelsens syfte är att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det gav insyn i Irans atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj förra året beslutade president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot Iran. De tre EU-länder som undertecknat avtalet – samt resten av EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.

Sent i våras, ett år efter det att USA lämnat kärnenergiavtalet, bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden. Beslutet innebär att Iran inte tänker följa begränsningarna om anrikning av uran samt lagring av sådant och av tungvatten.

Visa mer...

Fakta

Fakta: Kärnenergiavtalet med Iran

Ahmadreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk och svensk medborgare. Han har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009, med undantag för ett par år i Italien, och hade före medborgarskapet permanent uppehållstillstånd i Sverige. Djalali disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.

Djalali greps av underrättelsetjänsten i Iran den 25 april 2016, när han var i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin på inbjudan av universitet i Iran. Han hade vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan problem.

Den 26 december 2017 inledde Djalali en hungerstrejk, sedan myndigheterna försökt att tvinga honom att skriva under ett erkännande om att han är spion.

I oktober 2017 sade den allmänne åklagaren i Teheran, utan att uttalat nämna Ahmadreza Djalali, att den "svarande" hade haft flera möten med Mossad (Israels underrättelsetjänst) och gett dem känslig information om Irans militär- och kärnkraftsanläggningar i utbyte mot pengar och uppehållstillstånd i Sverige. Djalali dömdes till döden.

Det bevis som anförs mot honom är ett erkännande som påstås ha tvingats fram under hot.

Källa: Amnesty Sverige

Visa mer...