Presidentval splittrar i oroligt Afghanistan

Afghanistan Artikeln publicerades
Rösträkning i en vallokal i Kabul den 28 september. Trots att en och en halv månad gått sedan presidentvalet har inte något resultat tillkännagivits.
Foto: Rahmat Gul/AP/TT
Rösträkning i en vallokal i Kabul den 28 september. Trots att en och en halv månad gått sedan presidentvalet har inte något resultat tillkännagivits.
President Ashraf Ghani, till höger, skakar hand med chefsminister Abdullah Abdullah under en ceremoni 2014. Bägge har utropat sig till segrare i årets presidentval.
Foto: Rahmat Gul/AP/TT
President Ashraf Ghani, till höger, skakar hand med chefsminister Abdullah Abdullah under en ceremoni 2014. Bägge har utropat sig till segrare i årets presidentval.

Rekordlågt deltagande, anklagelser om röstfusk och två bittra rivaler som bägge utropat sig till segrare trots att resultatet ännu inte tillkännagivits.

Afghanistans presidentval speglar det ansträngda läget i landet.

Två gånger har valkommissionen uppgett att den ska meddela resultatet från presidentvalet den 28 september.

Två gånger har beskedet skjutits på framtiden.

– Jag tror att en anledning till att de skjuter upp det är att det är en utomordentligt het politisk potatis. Redan nu, innan resultaten har kommit, är det anklagelser om valfusk, säger Afghanistankännaren Anders Fänge.

Kommissionen har inte angett något nytt datum. Men det har inte hindrat valets två huvudkandidater – den sittande presidenten Ashraf Ghani och utmanaren Abdullah Abdullah – från att bägge utropa sig till segrare.

Ghani och Abdullah stod mot varandra även 2014 när Afghanistan senast valde president. Då utsågs Ghani till vinnare efter en andra valomgång, men Abdullah påstod att valfusk tippat vågen i motståndarens favör.

– Röstfusk är utbrett. Den grundläggande orsaken är att man inte vet hur många människor som bor i Afghanistan eller hur många röstberättigade det finns i valdistrikten. Det är uppskattningar som kan gå väldigt fel och utgör möjligheten för massivt valfusk, säger Fänge.

Amerikansk medling

Sist löstes motsättningarna efter medling från USA:s dåvarande utrikesminister John Kerry. Motvilligt accepterade Abdullah den nyinrättade posten som chefsminister i en enighetsregering.

– Erfarenheten är att det har fungerat mer som en nationell oenighetsregering. Ghani och Abdullah delade på departementen och det har varit dåligt med samarbete och koordinering däremellan, säger Fänge.

Sannolikheten för ett nytt amerikanskt ingripande är dock låg, anser Fänge.

– Jag tror inte att Trump har den typen av intresse för Afghanistan.

Etnisk skiljelinje

Kandidaterna har under sina respektive kampanjer i huvudsak lovat samma saker: Fred, ekonomiska framsteg och bättre utbildning.

– Det är inga ideologiska eller politiska skiljelinjer, alla lovar samma sak. I stället är det ganska mycket en fråga om etnicitet, säger Fänge.

Ghani tillhör folkgruppen pashtuner, som under lång tid dominerat Afghanistans politiska liv. Abdullah är tadzjik och hämtar sitt stöd från minoritetsgrupperna i landets norra delar.

– Så har det varit i alla presidentval sedan talibanerna föll, att en pashtun har stått emot en tadzjik. Hittills har pashtunen vunnit varje gång och förmodligen har röstfusk förekommit varje gång, säger Fänge.

Rekordlågt valdeltagande

Närmare en miljon röster har ogiltigförklarats. Men även om de räknats in hade deltagandet i årets presidentval varit rekordlågt.

Enligt nyhetsbyrån AFP har enbart 1,8 av 9,6 miljoner registrerade väljare – i ett land som förmodas ha över 30 miljoner invånare – tagit sig till vallokalerna. 2014 röstade omkring sju miljoner människor i den första valomgången.

Anders Fänge ser siffrorna som ett tecken på uppgivenhet. Tron på demokratins förmåga försvagas i takt med att säkerhetsläget och den ekonomiska situationen försämras.

– Plus att talibanerna nu kontrollerar större områden och utgör ett större hot. Talibanerna har ju uppmanat människor att inte rösta och det är en bidragande orsak.

Fakta

Fakta: Afghanistan

Afghanistan ligger i sydvästra Asien och uppskattas ha 35,5 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Majoriteten av befolkningen – omkring 60 procent – livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen.

Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska muhajedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände krigsherrarna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden den 11 september 2001 invaderade USA-ledda styrkor landet och talibanregimen föll. Den väpnade konflikten har dock aldrig upphört.

Regeringen är kraftigt biståndsberoende och fattigdomen bland civila afghaner är utbredd.

Källor: NE, Landguiden/UI

Visa mer...