Kalkningen av sura sjöar kan minskas

Miljö Artikeln publicerades
Kalkning av sjöar och vattendrag görs ofta från helikopter eller flygplan. Men nu kan den synen bli mera ovanlig. En rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedömer att en tredjedel av kalkprojekten kan avslutas. Arkivbild.
Foto: Sture Gustafsson/TT
Kalkning av sjöar och vattendrag görs ofta från helikopter eller flygplan. Men nu kan den synen bli mera ovanlig. En rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedömer att en tredjedel av kalkprojekten kan avslutas. Arkivbild.

Det är dags att dra ner på kalkningen av försurade sjöar och vattendrag, enligt en kommande rapport.

Kalkning, för att höja vattnets ph-värde och göra det mindre surt, sattes in i stor skala sedan 1900-talets förbränning av kol och olja gett stora utsläpp av försurande svavel. Utsläppen fördes långt med vindarna, ofta till andra länder än där skorstenarna fanns.

Nu har miljöskyddande åtgärder från omkring 1980 och framåt minskat nedfallet av svavel över Sverige till omkring en tiondel av vad det har varit.

Värst i väst

Samtidigt har Sverige satsat stort på kalkning av försurade vatten, mer än man gjort i exempelvis Norge. Drygt fem miljoner ton kalk har spridits över svenska sjöar och vattendrag, enligt Kalkdatabasen. Syftet är att hjälpa naturens egen återhämtning till normala ph-värden.

Hur väl man lyckas beror på en rad faktorer – regnmängder, berggrund, jordmån och geografiskt läge. Läget är värst i Västsverige, delar av Småland och Blekinge.

Fiskar och skaldjur har svårt att överleva i försurade vatten. Om du står vid en skogssjö och ser klart vatten med löv på botten som inte multnar – då är vattnet sannolikt alltför surt för mycket av det naturliga livet.

Till nästa istid?

På ställen med kroniska skador behövs fortsatt kalkning "till nästa istid", som flera experter drastiskt uttrycker sig.

Men på andra håll kan det vara dags att tänka om. I en kommande rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedöms ungefär en tredjedel av de vattendrag som nu kalkas vara så återhämtade att man kan sluta kalka.

– Det är framförallt i norra Sverige som naturens läkning fortgått så långt, säger Jens Fölster, forskningsledare inom vatten och miljö på SLU.

I dagsläget satsas omkring 160 miljoner kronor årligen på kalkning av sjöar och vattendrag. Men nu arbetar Havs- och vattenmyndigheten (Hav) med att ta fram en ny nationell kalkningsplan.

– Vi har sett SLU:s rapport, även om slutversionen inte är klar. Vi kommer förstås att titta vidare på slutsatserna, säger Jenny Landin, utredare inom avdelningen för havs- och vattenförvaltning på Hav.

Hon framhåller att nivåer av försurning kan vara svåra att uppskatta, eftersom man måste använda en teoretisk modell för att beräkna vilket ph-värde ett vattendrag hade före 1900-talets stora svavelnedfall. Dessutom måste man beräkna vilken effekt kalkningen har i nuläget.

"Kan ta emot"

Havs- och vattenmyndigheten ska göra en samlad bedömning i den nya kalkningsplanen. Men det är länsstyrelserna som beslutar om varje sjö eller vattendrag.

– Man måste ha med osäkerheten i bedömningen, framhåller Jenny Landin.

Men en verksamhet som pågått i fyra decennier kan vara svår att avbryta, enligt Jens Fölster på SLU.

– De som jobbat med kalkning har varit engagerade under väldigt lång tid, så det kan ta emot att lägga ner verksamheten.

Fakta

Fakta: Surt vatten och kalk

Försurning innebär att ph-värdet sjunkit på grund av människans verksamhet, i första hand genom förbränning av kol och olja. Det finns även sjöar och vattendrag som av rent naturliga skäl har lågt ph-värde.

Omkring 16 000 svenska sjöar var försurade på 1990-talet. Ungefär hälften bedöms fortfarande vara försurade.

Djurliv och naturliga processer skadas i försurade vattendrag.

För fiskar är det största problemet att förmågan att hålla rätt saltbalans blir sämre. Det påverkar bland annat gälarna och rommens kläckning.

Sedan 1970-talet sprids kalk över sjöar och vattendrag för att motverka försurningen.

Kalkningen görs från båt, från flygplan eller helikopter, och med så kallade doserare, en sorts silo som sprider kalk i vattnet.

Uppgifter om kalkning finns på kalkdatabasen.se och havochvatten.se.

Källor: Havs- och vattenmyndigheten, NE

Visa mer...