Filmrecension: Halvsegt med familjen Addams
Familjen Addams bor i ett riktigt kråkslott, höljt i dimma och med resten av (den oftast hotfulla) omvärlden på behörigt avstånd. Men nedanför slänten till deras hemvist har det käcka bostadsbyggandet i den själlöst färgkoordinerade staden Assimilation tagit fart.
Bakom byggandet står Margaux Nålstick, som säljer bostäderna och samtidigt är stjärnan i en dokusåpa som offentliggör livet i den lilla staden. (Ja, familjens huvudmotståndare är alltså en dokusåpadeltagare som i grunden är en fastighetsmagnat med yvig frisyr och som dessutom är väldigt aktiv på sociala medier och motståndare till allt som är avvikande. Varsågod och dra på växlar.)
Familjen Addams hus och livsstil passar naturligtvis inte in Assimilation och Margaux tar till både sin sociala medier-trollfabrik och intensifierade hot för att få familjen Addams att anpassa sig.
Snart låter hennes make-over-förslag lika lockande som en häxbränning.
Jo, det finns en fin läxa om acceptans och att inte vara rädd för "den andre" här någonstans. Men det blir liksom aldrig kul på vägen.
Kanske är det så enkelt som att tematiken om de udda typerna med annorlunda vanor och ideal numera är en sådan stapelvara i barnkulturen att Familjen Addams knappast sticker ut längre. Utanförskap med magiska undertoner skildras ju exempelvis i "Harry Potter"-serien och "Hotell Transylvanien", för att ta några mer fantasifullt originella exempel.
Men i bland blixtrar det till även i "Familjen Addams", som när Morticia sminkar sig med askan från sina döda föräldrars urnor. Eller när Lurch, den före detta mentalpatienten som slumpartat blir familjens betjänt, och "Saken", den spralliga handen utan medföljande kropp, spelar trehands på familjens orgel och improviserar fram den klassiska "Familjen Addams"-låten, komplett med fingerknäppningar.
I övrigt är detta en ganska lättglömd historia, som dock säkert kan roa en ung publik för stunden. Särskilt den nollställda goth-förebilden Wednesday (med härligt blasé röst av Amanda Lindh) framstår som ett fint litet mörker i ljuset.
