Studie: Jorden har blivit grönare

Men faktum är att öknar och savanner har blivit grönare de senaste 30 åren. Orsaken är – ironiskt nog – våra utsläpp av koldioxid.

Det hävdar forskare från Australien i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Geophysical Research Letters.

Därmed bekräftas en misstanke som länge funnits i vetenskapskretsar – att den ökande koncentrationen av koldioxid i atmosfären har haft en gödslande effekt på vegetationen på jorden.

Forskarna, som har letts av ekologen Randall Donohue vid forskningsorganisationen Csiro (Commonwealth Scientific and Industrial Research Organization) i Canberra, använde sig först av en matematisk modell för att få fram en uppskattning av den gödslande effekten.

De matade in uppgifter om växthusgasutsläppen, samt uppgifter om nederbörd, temperaturer, solinstrålning och markförändringar sedan 1982.

Grönskan breder ut sig

Under de 30 år som har gått sedan dess har koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökat med 14 procent. Modellen förutspådde att detta skulle medföra en ökning av växtligheten med 5 till 10 procent i jordens öknar, halvöknar och stäpper.

Detta stämde relativt väl överens med verkligheten. Fast verkligheten överträffade modellen. Forskarna analyserade satellitdata från några av jordens torraste regioner – sydvästra USA och norra Mexiko, Patagonien och nordöstra Brasilien, södra Afrika, Nordafrika, Mellanöstern och Centralasien, samt det inre av Australien – och fann att grönskan i genomsnitt ökat med 11 procent under den aktuella perioden.

Det sistnämnda kom inte som någon överraskning. Många forskare har noterat att öknar och stäpper blivit grönare de senaste decennierna – även om deras observationer inte blivit kända bland allmänheten.

Gynnas av koldioxid

Däremot har det varit svårare att påvisa orsaken till fenomenet. Det har spekulerats om effekterna av koldioxiden, men bevis har saknats. Den nya studien är den första som tycks bekräfta att sambandet faktiskt existerar.

Vad satellitbilderna visar är i första hand förändringar av lövverkets utbredning. När koldioxidhalten stiger kan löven hos växterna utvinna mer kol från luften under fotosyntesen. Växterna utnyttjar detta till att producera ännu fler löv.

Förutsättningen är förstås att det finns tillgång till vatten. Fast även på den punkten gynnas växtligheten av mer koldioxid.

Färre torkkatastrofer?

Växterna släpper ut vatten och tar in koldioxid via klyvöppningarna i bladen. Högre koldioxidhalter leder till att växterna inte behöver öppna klyvöppningarna lika mycket som tidigare, vilket minskar vattenförlusterna. Växterna i jordens torra regioner behöver med andra ord inte lika mycket regn som förr i tiden.

Men det finns också studier som antyder att nederbörden faktiskt kommer att öka i framtiden i många torra områden på jorden, exempelvis i Afrika, som en effekt av klimatförändringen. Detta skulle givetvis gynna växterna ytterligare.

Uppfattningen att vi hotas av allt svårare torka bygger alltså inte nödvändigtvis på fakta. Det kan vara värt att hålla i minnet vid nästa larm på grund av att regnen uteblivit någonstans på jorden.