Fredspriset till anti-kärnvapenkampanj
– Jag är väldigt förvånad men otroligt glad och stolt över att allt det som vi i kampanjen har jobbat med världen över erkänns, att Nobelkommittén sett det vi har gjort, säger Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen, som är en del av ICAN, till TT kort efter tillkännagivandet.
ICAN får priset "för sitt arbete för att uppmärksamma de fruktansvärda humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen, och för sina banbrytande ansträngningar att uppnå ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen", skriver norska Nobelkommittén i sin motivering.
Josefin Lind tror att timingen sannolikt varit viktig för Nobelkommitténs beslut. Hon lyfter fram att FN-konventionen om ett globalt förbud mot kärnvapen antogs i somras, samt att kärnvapenfrågan varit aktuell hela året. Detta i och med spänningarna på den koreanska halvön och eftersom i princip alla kärnvapenländer moderniserar sin arsenal.
Och visst kopplar kommittén priset till den världspolitiska situationen. "Vi lever i en värld där risken för att kärnvapen används är större än vad den har varit på länge. Vissa länder moderniserar sina kärnvapenarsenaler, och det finns en verklig risk att fler länder kommer att försöka skaffa kärnvapen, exempelvis Nordkorea", skriver man i motiveringen.
Utrikesministern är också nöjd över utnämningen.
– Det är förstås roligt. Det är välförtjänt och det är på tiden, säger Margot Wallström (S).
– Det är en organisation som har arbetat hårt sedan 2007 utifrån en moralisk och humanitär synvinkel, kommenterar Wallström.
Josefin Lind hoppas att fredspriset kommer att ge FN-avtalet om kärnvapennedrustning ytterligare legitimitet.
– Jag hoppas att stater nu ansluter sig i hög takt. Och att vi i civilsamhället får ännu högre trovärdighet. Vi kan spela en roll i storpolitiken, säger Lind till TT.
Utrikesministern vill dock inte garantera att Sverige nu kommer gå snabbare fram med ett undertecknande av FN:s konvention för att avveckla kärnvapen.
– Vi kommer att ta den tid det tar. Den här konventionen beslutades under mycket kort tid. Det innebär att vi, precis som alla andra länder, vill ta tid och se hur det kommer att överensstämma med vår lagstiftning och andra avtal och konventioner, säger hon.
Nobelkommittén hoppas att priset kan skynda på sådana beslut:
"Genom bindande internationella överenskommelser har världssamfundet tidigare antagit förbud mot landminor, klusterammunition och biologiska och kemiska stridsmedel. Kärnvapen är än mer destruktiva, men har fortfarande inte blivit föremål för ett liknande internationellt förbud. Genom sitt arbete har ICAN bidragit till att täppa till det här juridiska hålrummet", heter det i motiveringen.
– Vi är inte färdiga än. Jobbet är inte gjort förrän kärnvapen är ett minne blott, sade ICAN-chefen Beatrice Fihn till nyhetsbyrån AFP tidigare i veckan.
Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, tycker att valet av fredspristagare är utmärkt.
– Jag är mycket glad. Det ligger rätt i tiden att ge priset till dem som jobbar mot kärnvapen. Det har Nobelkommittén gjort tidigare, men det var tolv år sedan man uppmärksammade kärnvapensfrågan ordentligt, säger han till TT, och tillägger:
– Jag hoppas att det skickar ett tydligt meddelande till stormakterna om vikten av att verkligen göra något när det gäller kärnvapenfrågor.
Leonore Wide, psykiatriker som varit aktiv inom Svenska läkare mot kärnvapen sedan starten 1981, uttrycker också stor glädje över utnämningen.
– Jämte klimathotet är kärnvapnen det största hot som finns mot mänskligheten just nu.
Wide, som nu är pensionär, tillhör de veteraner som arbetat med undervisning och information om kärnvapen i flera årtionden. Hon säger att det var internationella Läkare mot kärnvapen som lade grunden till nu prisade ICAN – men att ICAN genom åren vuxit till en större organisation med representanter över hela världen.
– Som läkare inser vi de katastrofala konsekvenserna av ett kärnvapenkrig, både humanitärt och medicinskt. Det är vårt ansvar att informera om dem
