Blankt nej till sänkt studiebidrag

Sänk studiebidraget till dem som läser onyttiga utbildningar, föreslår Svenskt Näringsliv.

Nyheter • Publicerad 30 juni 2011

Men utspelet möts av ett massivt nej.

Konsten att strula till ett liv heter en rapport som Svenskt Näringsliv (SN) publicerade på torsdagen och som snabbt ledde till att kritiska kommentarer haglade in på sociala medier, webbsidor och bloggar.

Annons

Med strul menar Svenskt Näringsliv "irrvägar" genom högre utbildning, en sen etablering på arbetsmarknaden och därmed en lägre livslön. Medan teknikstudenter är mest effektiva tar humaniora- och konststudenter betydligt längre tid på sig med sina studier, har sämst chanser att få ett relevant jobb och landar så småningom på en väsentligt lägre livslön än ingenjörerna, konstaterar SN.

Ger inte något

Receptet mot att dras in i onyttiga, eller "lågproduktiva utbildningar" – underförstått inom konst och humaniora – är styrmedel i form av sänkta studiebidrag. Men Svenskt Näringsliv vill inte precisera vilka utbildningar som är mest improduktiva.

– Vi vill inte peka ut några särskilda utbildningar. Det handlar om utbildningar som inte ger individen någonting vad gäller arbetsmarknaden i framtiden, säger en av rapportförfattarna, Malin Sahlén.

Däremot är rapporten mycket tydlig vad gäller en annan grupp utbildningar: hobbykurser. Sådana bör universiteten inte få anslag för, hävdar SN.

– Det finns kurser som är mer roliga än användbara för framtiden. Till exempel ger Linnéuniversitetet kursen Harry Potter och hans världar. Det finns också kurser i svampkunskap och ortsnamn. Jag är säker på att de har sina värden, men måste de finnas på universiteten? frågar Malin Sahlén retoriskt.

Mot egen ideologi

I den mån hobbykurser finns inom högskolan ska de naturligtvis plockas bort, säger Högskoleverkets chef Lars Haikola. I övrigt är han mycket kritisk till SN:s försök att styra individers studieval.

– Svenskt Näringsliv försöker styra på ett sätt som inte riktigt är i enlighet med deras egen ideologi i övrigt, säger Lars Haikola.

Biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (FP) nappar inte heller på Svenskt Näringslivs förslag.

– Nej, nej, nej. Studiemedelssystemet ska vara långsiktigt och transparent. Det vore olämpligt att göra skillnad på vetande och vetande. All utbildning utvecklar individer och därmed samhället, säger Sabuni.

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons