Så blir jobben i digitaliseringens spår

På onsdagen släpptes det nya numret av 7H Affärer som fokuserade på framtidens jobb. Och i BT:s presscenter gav ett antal experter insikter kring ämnet i ett samtal med tidningens näringslivsreporter Kajsa Kettil.

Lotta Strandberg, som är företagsrådgivare på Arbetsförmedlingen, konstaterade till att börja med att arbetsmarknaden just nu är glödhet.

– Det är svårt att få tag i arbetskraft, det gäller alla storstadsregioner – Borås hör ju till Göteborgsregionen. Det gäller alla yrken, alltifrån lager och logistik till städning.

Hon konstaterade att förutom att söka extern kompetens kan många företag tjäna på att blicka inåt mot den egna organisationen.

– Det kan finnas folk på mellannivåer som man kan vidareutbilda.

En annan sak hon tog upp var vikten av rätt inställning – en chef hon talat med förklarade att man kan lära personer det mest, men inte att vara glad – vilket var viktigt. Just attityden till arbetet var också något flera i publiken instämde i. Samtidigt konstaterade paneldeltagaren Oscar Mannbro från Viskan system att det samtidigt krävs kompetens.

– Det räcker inte bara att vara glad om man ska jobba med programmering.

Han betonade vikten av ständigt inlärning och fortbildning i yrkeslivet. Han konstaterade också att detaljhandeln håller på att genomgå stor förändringar, där enklare butiksjobb kan komma att få digitala ersättare.

– Pressbyrån kan till exempel bli en butik med en automatiserad betalning. Men när det däremot gäller modebranschen, som handlar om livsstil, kräver vi istället mer personlig service.

Tonen bland paneldeltagarna var i grunden positiv kring framtiden även om digitaliseringen kommer att innebära att flera av dagens yrkesgrupper försvinner eller förändras.

– Jag tycker vi ska fundera på vad datorerna inte kan, sa forskaren Maria Lind, vid Högskolan i Borås.

– Datorer är bra på att hantera strukturell data – text, siffror, bild och ljud kan matas in och skapa ny kunskap. Men människor är kreativa, kan kommunicera i komplexa sammanhang och fatta beslut kring tvetydiga data, vilket datorer inte kan.

Hon drog en lans för människans ”finurlighet”. Maria Lind konstaterade också att teknik funnits länge, men att tillämpningen faktiskt har att göra med att vi ska vilja använda den.

– Det öppnade ett helt automatiserat bibliotek i Skåne där man inte behövde träffa någon. Men är det så vi vill ha det? Och i yrken som psykologi och vård behövs ju människor – vi har emotionell intelligens.

– Vi ska inte heller underskatta den tröghet som finns när det gäller att förändra branscher eller institutioner. Jag läste en sida i BT i helgen med artiklar från 50 år sedan. Där talades om att bankerna började använda datorer och att det är möjligt att samhället kan bli kontantfritt.