Faddrar ska hjälpa nyanlända
Syftet är att nyanlända snabbt ska komma in i samhället och att svenskar ska lära sig om en annan kultur.
Det är Boråsregionens Etableringscenter som startar projektet där familjer eller personer anmäler sig för att man vill bli matchade med varandra. Förutom Borås deltar Mark, Vårgårda, Tranemo, Ulricehamn och Bollebygd i projektet. Sedan några veckor tillbaka har det gått att anmäla sig som fadder och en familj i Vårgårda har redan blivit matchad. I början av januari planeras de första fadderträffarna.
– Syftet är att dels att det ska vara ett ömsesidigt utbyte, att även de svensktalande ska ta del av en annan kultur. Men framförallt för de nyanlända att de snabbare får öva på att prata svenska med svenska personer och att man snabbare kommer in i samhället. Man får reda på sociala koder och hur det funkar här med arbetsmarknaden och så, säger Linda Harju, integrationssamordnare.
Varför är det viktigt att det sociala ligger i fokus?
– De personer som jag har pratat med som har haft den här verksamheten i andra kommuner säger att det är jättevanligt att man som utrikesfödd inte ens har varit hemma hos en svensk familj. En familj som jag har pratat med var det första de frågade ”hur umgås man i Sverige, kan man bjuda hem varandra? Träffas man hemma?”, säger hon.
Projektet finansieras av Länsstyrelsen och motsvarigheter finns i hela landet. Den som vill bli fadder får anmäla sig och sedan delta i en fadderträff, där man går igenom förväntningar och vad det innebär att vara fadder. Och det är just med faddrarna man rekryterar först.
– Vi har en tanke om att det är jättemånga nyanlända som vill ha en fadder och har vi då gått ut för mycket till de nyanlända så ger vi förhoppningar som vi inte kanske kan uppfylla. Därför har vi gått ut och letat efter faddrar nu först och främst, säger Linda Harju.
Vem som är nyanländ är också ett brett begrepp. Det kan handla om personer som är relativt nya i landet men även de som bott här längre men har svårt med språket och att komma in i svenska samhället.
Matchningarna sker först och främst inom kommuner och grundar sig på intressen men även på utbildning och arbetsbakgrund. Fokus ligger främst på vuxna men även familjer kan bli matchade.
När en matchning är gjord ordnas ett första möte. Rekommendationen är att man träffas sex månader och minst två gånger i månaden. I förlängningen vill Linda Harju även ordna kringaktiviteter där man inte bara träffas individ och individ utan även tillsammans med andra i projektet. Man jobbar också med att hitta faddrar inom föreningslivet.
Har intresset varit stort än så länge?
– Jag tror det kommer bli jättestort. Det känns som det ligger i tiden med tanke på att det kommer så många flyktingar. Folk undrar om det finns något man kan göra, man vill göra något. Jag tror intresset kommer bli stort men det handlar mycket om marknadsförning.
