Lena Kvist

Brudar, brudar, män

Nakenchock finns nog bara som kvällstidningsord nu för tiden.
När jag går runt på Abecita konstmuseums nakenutställning Kropp & själ möter jag en fyraårig flicka som gör hoppsasteg under snipporna på väggarna.

Lena Kvist
Foto:
Foto:

Själv får jag ingen större lust att hoppsa. Jag blir rätt trött av manliga fotografers nakenbilder.
För inte så länge sedan såg jag Robert Mapplethorpes utställning på Fotografiska i Stockholm.
Amerikanen Robert Mapplethorpe blev gayscenens ikonfotograf i New York under 1980-talet. Hans bilder är starkt sexuella och flörtar nästan med fascistiska ideal i sin dyrkan av den perfekta människan.
Det finns en märklig krock där, de perfekta människokropparna på bilderna är nämligen ofta nakna män fotograferade på ett vis som fascister skulle betrakta som högst osunt.

När det gäller form är Mapplethorpes utställning fortfarande intressant, han skulpterar verkligen med kameran. Men innehållet? Nja.
På 1980-talet var Mapplethorpes bilder chockerande, särskilt för amerikaner som är rätt pryda när det gäller nakenhet och homosexualitet.
På 2000-talet i Sverige är de mest intressanta som fotohistoria och - visserligen lyckade - formexperiment, inte brännande i samtiden.
Däremot är de intressanta som spegel av den manliga konstnären, tycker jag. Manliga fotografer gillar att ta nakenbilder och de enda manliga fotografer som verkligen ägnat sig åt mansbilder är homosexuella män.
Annars är det brudar, brudar, brudar.

Den första som fick en modell att slänga kläderna var nog den som skulpterade nakenfigurinen Venus från Willendorf någon gång för sådär 22 000 år sedan. Tro mig, det måste ha varit en man. Och han bara: ”jamen det är klart att du kan slänga höftskynket för mig baby, jag är ju konstnär”.
Sedan fortsatte det så, i rakt nedstigande led, i tusende och åter tusende år ända ner till Walter Hirsch och Alexander Bergström som ställer ut bilder på Abecita konstmuseum i Borås just nu. Brudar, brudar, brudar. Porträtterade av män.
Om någon händelsevis studerar konstvetenskap och vill exemplifiera begreppet som kallas ”den manliga blicken”, skynda er till Abecita.

***
Enligt ett pressmeddelande till BT, som gör reklam för en boksajt på ?nätet, läser ”bara” var femte svensk ?under 29 år tidningarnas bokrecensioner. Det är ju många! Och i åldersgruppen 60 år och uppåt läser så många som hälften bokrecensioner ofta eller mycket ofta. Heja er!

***
Folk blir arga och ledsna när man klagar på Camilla Läckberg, som jag gjorde förra veckan. Jag menar inte att just hon är sämre än någon annan svensk manlig deckarförfattare – det är bara trist att deckarförfattarna är så dominerande när det finns så mycket annat läsvärt.

Lena Kvist