Lennart Hjelmstedt: ”Kulturprofilen”, Akademien och alla dessa omoderna ordnar
Han bekämpade inte bara den vidskepelse som han ansåg att teologiska fakulteten representerade utan också hyckleriet i det offentliga livet och ordensväsendet i synnerhet. De senaste dagarnas avklädning av institutioner på samhällets gräddnivå har gett honom rätt.
Ett uttryck Hedenius använde för akademisk fjantar var ”lusaschlen”. Hedenius kunde konsten att väcka förargelse, vilket också var titeln på en av hans skrifter. Etablissemanget skar tänder när Hedenius gav sig på de förgyllda trissorna som var så kära för fåfänga samhällstoppar.
Hade Hedenius levt idag och kunnat se hur Nordstjärneorden tilldelats en person ur den s k eliten som visat sig ha drängmanér, så hade han smålett instämmande: det offentliga hyckleriet är monumentalt. I Svenska Akademien har man vetat om den erotiska trafiken, men ingen har sagt ett ord. Alla har suttit på sin hemlighet och tigit med den. Inte så storslaget, om man säger så. En förutvarande sekreterare tycker att han inte har anledning att kommentera skandalen. Locket ska skruvas på.
En orden är således ingen garanti för oförvitlighet och i det här fallet drabbar kritiken dem som drev på. Att inte ordensväsendet för länge sedan avvecklats helt och hållet beror på att numera kan inte svenskar få ordnar, kungahuset undantaget. Kungahuset belönar sig så att säga självt.
På det hela taget kan man ifrågasätta alla dessa belöningar från nobelpris till mästerkockar och programledare som delas ut vid en ändlös radda av galor. Var exempelvis fredspriset till Aung San Suu Kui så där träffsäkert? Var Reefat El Sayed idealisk som Årets svensk? Fru Thatcher adlade på sin tid Mugabe!
Den socialistiska regeringen har inte gjort något för att avveckla ordensväsendet helt och hållet men kulturministern funderar på om inte Kulturprofilen möjligen kan förmås att återlämna den trissa han fått. Han får ju ändå svårt att glänsa med den i offentliga sammanhang.
Dags att slopa hela den omoderna ordensapparaten.
