Demker: Ologiskt med sekulär ceremoni vid riksdagsöppnandet

Ledare Artikeln publicerades
I samband med riksmötets högtidliga öppnande i tisdags hölls även en traditionsenlig gudstjänst i Storkyrkan i Stockholm. Här anländer Ulla och Stefan Löfven. Men parallellt med denna hölls även en s k sekulär ceremoni. Onödigt, menar Marie Demker.
Foto:Jonas Ekströmer/TT
I samband med riksmötets högtidliga öppnande i tisdags hölls även en traditionsenlig gudstjänst i Storkyrkan i Stockholm. Här anländer Ulla och Stefan Löfven. Men parallellt med denna hölls även en s k sekulär ceremoni. Onödigt, menar Marie Demker.

Riksmötets högtidliga öppnande i veckan som gick är det närmaste en nationell ceremoni vi kommer i vårt land.

När statschefen i tisdags står i talarstolen i riksdagshuset och önskar riksdagsledamöterna lycka till i sitt arbete och statsministern får lägga ut texten om regeringens politik, interfolierat av välavvägd musik och under stundtals muntert sorl från läktaren är vi så nära demokratins hjärta att pulsslagen vibrerar utöver landet.

Men innan riksmötet öppnas genomförs också en traditionell gudstjänst i Storkyrkan i Stockholm dit alla riksdagsledamöter och många övriga är inbjudna. Gudstjänsten är svenskkyrklig och temat just samhällsansvar. I år låg också en text av FN:s förre generalsekreterare svensken Dag Hammarskjöld till grund för gudstjänsten.

För dem av de folkvalda som uppfattar inspirationen från en högre makt – och då menar jag inte ärkebiskopen eller domprosten – som en väsentlig del av uppdraget, eller för de folkvalda som helt enkelt uppskattar traditionella inslag i politiken, är gudstjänsten sannolikt en viktig del av programmet. Sedan några år erbjuds dock en annan möjlighet. En s k sekulär högtid som förväntas ersätta eller erbjuda ett alternativ till gudstjänsten arrangeras av Humanisterna för att ”uppmärksamma värdet av demokrati, en sekulär stat och mänskliga rättigheter”. I år var den ceremonin för första gången också erkänd som en del av det officiella programmet.

För mig framstår tillkomsten av detta alternativ som grumligt eftersom riksmötets öppnande är just en sådan sekulär högtid. Riksmötets öppnande har befriats från det mesta av sina nationalistiska historiska traditioner och från övertoner från den tid när statskyrkan gjorde prästen till statens auktoritativa förlängda arm. Istället är det nu gudstjänsten i Storkyrkan som erbjuder ett komplement, något för dem som ser religionen som en faktor som ger ett mervärde i livet.

En gudstjänst behöver inte ha ett alternativ eftersom det är gudstjänsten själv som är alternativet. Religionsfrihet innebär en rätt till religion för dem som tror, inte från religion för de andra. Om riksmötet öppnande, som är en ceremoni för att högtidlighålla vår demokrati, inte i sig självt innehåller några inslag som kan kallas religiösa är det väl jättebra att Svenska Kyrkan tar sitt ansvar och ger möjlighet för dem som önskar att inviga sitt år i folkets tjänst med Guds välsignelse svävande över sig?

Kanske kan vi i framtiden också få se judiska och muslimska sammankomster inför riksmötets öppnande, öppna för de ledamöter som känner sig kallade. Jag är inte den som vill förbjuda saker, tvärtom tycker jag att livet bör få vara så fyllt av erbjudanden som är möjligt med hänsyn till medborgarnas välbefinnande. Självklart skall olika möjligheter till eftertanke erbjudas riksdagsledamöterna inför arbetet med att förverkliga folkviljan. Men att någon behöver ordna och få erkänt ytterligare en s k sekulär ceremoni för att fira att riksmötet öppnas verkar för mig, helt enkelt, ologiskt.